Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2. 6. 1924 - Utrikespolitik och nationellt omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikespolitik oeh
nationellt omdöme.
DAGENS FRÅGOR
2. 6. 1924.
På valborgsmässoaftonen i år behandlades i
riksdagens kamrar en del- ärenden, som förtjäna en
varaktigare uppmärksamhet än tidningsreferaten vanligen skänka.
Sålunda accepterades i det hela konstitutionsutskottets yrkanden om
vissa förändringar i utrikesnämndens arbetssätt; samtidigt avslog första
kammaren herr Lindhagens begäran att få interpellera
utrikesministern om den tyska propagandan mot danskarna i Slesvig.
Förslagen angående utrikesnämnden syfta i allmänhet att omforma
denna till större likhet med riksdagens utskott genom suppleanters
ständiga inkallande, mera fixerade arbetsformer m. m. Till synes
helt oskyldiga äro dessa yrkanden icke utan sin betänklighet, då det
— som debatterna angivit — där bakom ligger en bestämd strävan
att vidga riksdagens inflytande över utrikespolitiken. På detta
område ha vi dock här i landet en sådan rikedom av betänkliga
exempel, att det är alla skäl att gå fram med synnerlig varsamhet. Det
är icke nödvändigt att därvidlag erinra om Frihetstidens farliga
förirringar, belysande nog äro de ganska talrika debatter och
opinionsyttringar i ut rikesfrågor, vilka förekommo i riksstånden så sent som
under Karl XV:s första sorglösa dagar. Icke litet trassel utåt och
agitation inom landet hade då lätteligen förekommits, därest på den
tiden våra lagstiftare varit mindre ivriga att låta sin visdom i den
internationella politikens hemligheter lysa för världen. Med dylikt i
minne från eget land, vartill också en del erfarenheter från andra
håll kunna läggas, nödgas man fråga, om de allra senaste årens
kända metoder att skapa en gatans opinion i vissa utrikes frågor
vittna om en vunnen högre mognad, som skulle göra det lämpligt
att genom ändring i utrikesnämndens arbetssätt avsevärt vidga
riksdagsinflytandet i dessa fall.
Vid yrkandena om utrikesnämndens reformering betonades, att det
är nödvändigt bibringa den svenska allmänheten mera intresse och
grundligare insikt rörande dessa angelägenheter. Det må vara
till-låtet att här understryka orden grundligare insikt, nämligen fattade
som mognare omdöme. Över intresset har man särskilt under de
sista tio åren icke haft att klaga, men över förutsättningarna att förstå
och nyktert bedöma, vad som genom hundratals olika kanaler flutit
fram av upplysningar och rykten, skulle mycket kunna sägas. Det
lär icke finnas många i vårt land, som icke under världskrigsepoken
haft rika personliga erfarenheter av svårigheterna att bevara blicken
ogrumlad och omdömet ostört av de agitatoriska framställningar, som
i de mest skiftande förklädningar sökt sig hit. Våra utländska vänner,
vilket land de än må tillhöra, hava i allmänhet icke bekostat sig sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
