- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
330

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Orientaliska inflytelser på nordens bronsålderskultur. Av Gunnar Ekholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330 GUNNAR EKHOLM

denna tid. Åtskilligt tyder på att vissa av den 18:de dynastiens
faraoner i sig förenade Omajadernas militära aktivitet med
Abbasidernas omtanke om det merkantila livets förkovran. Och
liksom verkningarna av Bagdadkalifernas handelspolitik avspegla
sig i den ström av kufiska mynt, som under det nionde
århundradet e. Kr. väller ut över vårt land, så ha vi måhända att sätta
den äldre bronsålderns nordisk-egyptiska förbindelser —
beträffande vilka forskningen ännu står i sin begynnelse — i samband
rned vissa initiativ från Faraos residens i det hundraportade Tebe.

Denna flyktiga översikt av vad vi nu veta om förbindelserna
mellan Orienten och Nordeuropa under den äldre bronsåldern
torde visa, att dessa länders kulturförhållanden bli förståeliga,
endast när de ses mot bakgrunden av den samtida höga odlingen
i Medelhavsländerna. Såsom inledningsvis framhållits, är detta
inom forskarekretsar sedan gammalt allmänt erkänt. Ovan har
emellertid påvisats, att det ej synes vara tillräckligt att låta
blicken stanna vid Kreta. Bakom Kretas palats skymta vi Egyptens
pyramider. Vad beträffar den utomordentligt viktiga faktor, som
i denna kulturmeddelelse utgöres av det egyptiska inslaget,
sprides häröver ett förklarande ljus genom Evans’ stora arbete. Länge
har mani vetat, att Egypten inom den semitisk-hamitiska
kulturvärlden spelat en ytterst framträdande roll. Men icke förrän nu har
med en så övertygande klarhet blivit påvisat, i vilken djup skald
även den europeiska odlingen står till Nillandet. Då Evans söker
efter förklaringen till Kretas ledande ställning, stannar han vid
betonandet av dess fördelaktiga läge i centrum av
Medelhavs-bäckenets östra hälft och på måttligt avstånd från Nilmynningen
med allt vad detta innebar av möjligheter till befruktande
påverkan men samtidigt också till bibehållande av kulturell
oavhängighet gentemot en överväldigande rik odling.

Den europeiska kulturens vagga har stått på Kreta, men de
kostbaraste faddergåvorna bragtes den av en god fe från
faraonernas land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free