Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om lönevillkor och kompetensfordringar för lärarebefattningar vid de allmänna läroverken. Av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÖNEVILLKOREN VID DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 335
ligen bättre, särskilt då läraren haft möjligheter att genom extra
lektioner skaffa sig ökade inkomster. Härtill må emellertid
anmärkas, att det här varit fråga om genomsnittsförhållanden och
att då givetvis fall förekomma, som äro gynnsammare, liksom
också fall, som äro ännu betänkligare; vidare bör betonas, att
beräkningen icke gäller vad som varit och dem som redan
hunnit ett gott stycke in på lärarebanan, utan att den gäller
dem som nu inträda eller nyss inträtt på densamma; och vad
extraförtjänsten angår, lär den väl i allmänhet, om det privata
lektionsgivandet ej skall ske i en utsträckning, varav tjänsten
lider förfång, icke vara större än inom många andra tjänster,
som både äro bättre avlönade och kräva mindre
utbildningskostnader. Man bör också vid bedömandet av lärarebanans
framtidsperspektiv icke förbise, att den samhällsklass, den
kulturellt intresserade och bildade medelklass, varifrån lärarkåren
hälst och med största fördel för det allmänna i första rummet
rekryterats, icke numera befinner sig i en sådan ekonomisk
situation, att den kan bära eller i någon väsentlig del bidraga till
studiekostnadernas betäckande utöver studentexamen, och i
många fall icke ens till denna. Skuldsättning i ungefär den
omfattning som här beräknats torde därför bliva regel, och då
synes det som om det vore med det allmännas intresse och
statens värdighet förenligt att taga den, liksom även de små
befordringsutsikterna, i beräkning vid lönevillkorens utmätande,
så att dessa icke bliva bestämda efter samma måttstock som
för tjänster och befattningar, vilka kräva jämförelsevis endast
obetydliga förstudier och erhållas kanske 10 å 15 år tidigare.
Beträffande lektoraten ställa sig förhållandena ekonomiskt
ännu sämre än för adjunkturerna. Till kompetensfordringarna
för dessa senare komma för lektoraten ytterligare
licentiatexamen och doktorsgraden, som lågt räknat får antagas kräva minst
3 år å 3,000 kr., summa 9,000 kr., vartill ytterligare får läggas
omkring 4,000 kr. under samma tid tillkommande skuldräntor
och livförsäkringspremier, alltså sammanlagt 13,000 kr. att lägga
till den tidigare skuldsumman 17,000 kr. Omkring 30,000
kronor skulle alltså kostnaderna för lektorskompetensen gå till. Här
äro icke medräknade de ofta till tusentals kronor uppgående
tryckkostnaderna för gradualavhandlingen, men då i genomsnitt
kanske ett par tusen kronor ha kommit vederbörande till godo
såsom stipendier under studietiden, kunna dessa få räknas så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
