Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om lönevillkor och kompetensfordringar för lärarebefattningar vid de allmänna läroverken. Av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838 A. G. HÖGBOM
tresse och sina studier på det ämne, som utgör föremål för
hans licentiatstudier och gradualdisputation. Man kan säga, att
införandet av enämneslicentiatexamen i stället för den gamla
med Ire ämnen ur läroverkens synpunkt ingalunda varit till
fördel. Det skall icke bestridas, att, såsom ofta framhållits,
doktorsgraden såsom uttryck för en högre vetenskaplig bildning har
haft och kan fortfarande ha sin kulturella mission att fylla, icke
minst i våra landsortsstäder, men om den skall vara förknippad
med den ekonomiska misär, som ovan skildrats, är det fara
värt, att det icke blir mycket bevänt med den missionen.
Graden är för övrigt nu för tiden mera ett ekonomiskt problem än
en exponent för större vetenskaplig kapacitet. Den ofta mycket
släta doktorsgrad, som ligger till grund för lektorsulnämningar
i en del ämnen och vid vissa mindre eftersträvade
landsortsläroverk, är helt säkert av mindre värde för läroverken än en
god lägre examen i förening med goda lärarekvalifikationer i
övrigt; och det skulle vara till läroverkens fördel, om deras
lärare finge utses bland det större antal sökande som kunde
vara att påräkna, om denna lägre formella kompetens
berättigade till lektorat. För att icke gå miste om den fördel, som
kan ligga däri, att en högre vetenskaplig bildning finnes
representerad vid våra elementarläroverk, bör emellertid fortfarande,
och där så skäligt är, företräde tillkomma de graduerade. Det
är givet, att i stora skolämnen och vid de större läroverken, där
ett sådant ämne kan tillfullo taga en lärare i anspråk, den
graduerade bör ha företräde i konkurrensen, och att så särskilt
bör vara fallet med rektoraten, vilkas mera begränsade
undervisning utan svårighet torde kunna i huvudsak läggas på ett
enda skolämne. Graden skulle i sådana fall kunna premieras
med bl. a. en viss ijänsteårsberåkning, tilläventyrs 5 år för
licentiatexamen och ytterligare 5 år för doktorsgraden, men i
övrigt synes det riktigaste vara, att ingen skillnad göres mellan
de olika skolstadierna vare sig i avseende på löner eller
tjänstetitlar, om, såsom här gjorts gällande, en enda akademisk examen,
närmast motsvarande den nu s. k. filosofiska ämbetsexamen,
finge gälla som kompetens för elementarläroverken. I stället för
den nuvarande något otympliga benämningen kunde denna
examen få heta lektorsexamen, och lektorstiteln så bliva gemensam
för alla elementarlärare. Därmed vore man ifrån den ur flera
synpunkter mindre tilltalande titelfrågan, och doktorstiteln, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
