Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Nationalekonomiens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 LITTERATUR
individualismen och den nya sociologien i Comtes gestalt, och även
om detta naturligtvis ej förbigås, har det undanskymts av annat.
Fysiokraterna få sig en fyllig behandling tillmätt. Men i förbigående
må anmärkas, att det synes vittna orn otillräcklig analys, då förf.
säger om deras ideal, att det »innebar en stark anomali», därför att
de ville ha minsta möjliga ingripande i näringslivet men samtidigt
en despotiskt styrd stat för de uppgifter staten hade att tillgodose
(sid. 102) Såvitt jag kan se, finns det ej skymten av någon motsats
mellan dessa två led, därför att de äro alldeles oberoende av
varandra; man kan också se, hur den moderna demokratien utan
svårighet lyckats förena motsatsen av båda leden, d. v. s. begagna en
folkstyrd stat till allt möjligt statsingripande.
Det framgår även av de ganska godtyckligt valda stickprov jag
här givit, att redaktör Thörnberg sysselsätter sig mer eller mindre
med alla de olika uppgifter som redan hos tidigare författare plägat
förenas under namnet nationalekonomiens historia: populära
åskådningar, filosofiska förutsättningar, teoriens utveckling och de särskilda
författarnas framställningar betraktade som helheter var för sig.
Men det är ej min mening att göra detta till en förebråelse mot
författaren; i en framställning för en bredare publik måste man i stor
utsträckning vara bunden av ämnets traditionella behandling, och
det är ganska sannolikt, att red. Thörnbergs läsare ha intresse av
alla sidor av hans framställning, också om den lika lilet som sina
föregångare ger det helhetsintryck man principiellt sett kunde önska.
Det är egentligen blott i ett hänseende, eller kanske två
sammanhängande, man rimligtvis kunde vänta en ändring, som möjligen vore
att tänka på för bokens andra del. Det ena är att något starkare
fasthålla det ekonomiska systemets fortgående utbyggnad, sålunda
med tyngdpunkten lagd på de särskilda författarnas bidrag till
byggnaden som helhet, icke på deras framställningar tagna som
individuella helheter. Hade denna tanke mer behärskat författaren, skulle
själva konstruktionsprincipen för Ricardos underbara system ha
framträtt med annan styrka och såväl hans jordränteteori som hans teori
för utrikeshandeln ha förklarats inifrån, från ett teoretiskt behov att
förena dessa teorier med den allmänna värdeteorien; författaren
skulle då också ha givit den rätta utgångspunkten för vad Jcvons
menade med sin elakhet om Ricardo, »that able but wrong-headed
man», som »shunted the car of economic science ön to a wrong
line». Vid en dylik behandling skulle också i och för sig
förtjänstfulla författare kunnat skjutas tillbaka eller försvinna, när deras
insats icke varit av betydelse för de centrala frågorna. Det kan ej
nekas, att åtskilliga notiser om särskilda författare nu bli skäligen
ändamåls- och innehållslösa. Jag tänker då ej blott på sådant som
exempelvis en not om Sir William Temple (sid. 52): »var en ganska
typisk engelsk merkantilist, ivrande för gynnsam handelsbalans och
stor folkmängd; anlade f. ö. en historisk blick för
samhällsförhållandena» ; sådtmt får knappast innehåll för andra än dem som i
förväg ha reda på mycket mer. Mer radikalt är emellertid mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
