Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Partierna och försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 DAGENS FRÅGOR
utskottet föreslagna förbättringarna») oförtydbar! på hr Lindmans
särlinje, som högern alltså, därest god logik får bestämma exegesen,
velat göra till sin. Tänj barare té sig uttrycken beträffande
övningstiden, vilken högern önskar hänskjuten till »förnyad omprövning».
Någon hemlighet är det icke, att denna punkt avspeglar en
kompromiss mellan olika meningar inom partiet, liksom det är att
förmoda, att somliga högermän däri torde inlägga mera, andra mindre.
Men programmets eftertryckliga fordran på en »tillfredsställande
utbildning», i förening med dess ord om de personliga och ekonomiska
bördornas ringhet i jämförelse med de ofter fäderneslandet kräver i
allvarets och farans stund, betecknar i alla händelser en principiell
spärrhake mot självsvåldiga tydningar av innebörden i
omprövnings-,kravet. Några mandatvinster mer eller mindre, vunna i de
utsuddade linjernas tecken, skola alldeles icke uppväga den förlust i
prestige, som högern ofelbart åsamkar sig genom alltför vidhjartade
tumningar på det fastslagna kravet: en utbildning, som är
tillfredsställande. Även om utsikterna att bryta de 140 dagarnas magiska
cirkel kunna synas små, är det av yttersta vikt, att fram till slutet
en klar och tydlig reservation föreligger från högerpartiets sida, till
främjande av den resning i målet, som högern är skyldig att
omedelbart fatta i sikte i händelse av en sakligt underhaltig lösning.
Det socialdemokratiska programmet, som framlades någon vecka efter
högerns, nekar sig just ingenting i tvärsäker tilltagsenhet. Man
möter här den utrikespolitiska optimismen i dess högsta potens.
Direktören för en friluftsteater får som bekant taga klimatets ombytlighet
med i sina kalkyler; den socialdemokratiske affischförfattaren hyser
inga sådana bekymmer. Sommarhimmelns snabbt växlande
molnbildningar äro för honom fasta geologiska formationer. »De direkta
krigsriskerna äro så avlägsnade att ingen vågar peka på dem, och
de indirekta riskerna minskas ständigt.» Hr Värner Rydéns cyniska
anmodan till svenska folket att parasitera på Finlands
självständighetsvilja har funnit en återklang i partimanifestet: »Vårt land har
numera ingen gemensam gräns med en stormakt.» Det gäller att
leva på Guds försyn, så länge det går. Hr Branting fann 1920 ingen
uppgift angelägnare än att med Nationernas förbund som instrument
verka för »den ofrånkomliga revisionen» av Versaillesfreden. Han
har nyligen — i en intervju i Vorwärts strax före midsommar —
funnit tillfälle att uttala, att Tyskland »fullständigt uppriktigt och
utan något som helst förbehåll måste erkänna det politiska status
quo». För hr Branting är nu den stund inne, då Europa fått sin
färdiga stöpning, och då alla parter blivit beati possidentes. Den
oroande känslan av att bygga på vulkanisk grund, ännu 1920 icke
helt främmande för den svenska socialistchefen, har lämnat rum för
det permanenta välbehaget å egna och andras vägnar. Av denna
högst verklighetsfrämmande syn på tingen har valuppropet fått sin
prägel, och förmodligen mena dess upphovsmän, att de därmed göra
sig förtjänta om den politiska folkupplysningen. Sverige är alltnog
moget att »avmilitariseras»; armén minskas till hälften, också flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
