Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Vårt jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 369
kunskapen skall få göra sig gällande vid avgörandet i kommittén
äro sålunda ganska svaga. Och icke är det mycket mera troligt, att
betänkandenas utredningar skola bli studerade av allmänheten i den
utsträckning, de förtjäna. De bjuda ingen omedelbar nöjeslåsning,
vad man får är en massa visserligen välordnade fakta, som redan
formens traditionella objektivitet förbjuder att kommentera. Det
kräves sålunda ett både intensivt och produktivt studium för att sätta
det hopade kunskapsmaterialet i kontakt med livets erfarenheter och
behov, och det är knappast att undra på, om en av egna värv
upptagen läsare föredrager en mera tillrättalagd andlig näring eller
måhända hellre låter sina förströdda blickar glida över tidningarnas
spalter.
Det torde alltså kunna sägas, att den väsentliga utvidgning av vårt
vetande om våra jordbruksförhållanden, som de senaste årens
utredningar skänkt oss, knappast kommit till sin fulla rätt. Därför måste
det också betecknas som ett mycket gott uppslag, då en av dem, som
burit tungan av detta utredningsarbete, byråchefen Ernst Höijer, samlat
dess huvudresultat i en liten hanterlig bok om Sveriges jordbruk.
Kort framställning av livsmedelsproduktionens
förutsättningar och resultat (Sthlm, Kooperativa förbundets förlag. 170 sid.
Kr. 3,50). När skriften här karaktäriserats som en sammanfattning av
särskilt det statistiska utredningsarbetets resultat, har avsikten varit
att därmed framhålla det väsentliga draget i dess läggning. Från detta
utredningsarbete har förf. medfört tendensen att betrakta
storleksförhållandenas siffermässiga fixering som undersökningens egentliga mål.
Därifrån härstammar också den högt uppdrivna färdigheten att med
hjälp av välvalda tabeller och medeltal klart och konkret framlägga
ett betydande material på ett begränsat utrymme, utan att
framställningen därför blir tung. Men från utredningsarbetet har förf. också
bevarat obenägenheten att själv taga ståndpunkt till sitt material, att
sätta det i relation till de ekonomiska, sociala och politiska
strävanden, som brottas med jordproblemen, att ge läsaren del av sin
egen ståndpunkt till dessa strävanden och därmed även av sitt
visserligen subjektiva men på en mindre vanlig förtrogenhet med fäkta
grundade omdöme om dessa strävandens möjlighet och berättigande.
Boken vill alltså ej vara ett inlägg i våra jordpolitiska frågor;
den vill tillhandagå den allmänhet, som intresserar sig för dem, med
ett lätt tillgängligt utredningsresultat. Med sin klara framställning,
sin saksrikedom och sitt siffermaterials aktualitet är den också väl
ägnad till handbok vid följandet av den jordpolitiska diskussionen.
Det är ganska givande att med dess huvudfrågor i tankarna
genomgå d:r Höijers framställning. Man erinras då åter om den höga
intensitetsgrad, vårt jordbruk nått. Om vårt land ännu bjuder oss,
ej självförsörjning men en förhoppning om att även i mycket svåra
stunder äga ett knappt nödbröd, vinnes denna avkastning av jorden
endast genom ansträngningar, som av naturen ganska kargt belönas.
Häri ligger själva grunden till vårt jordbruks — likaledes av d:r
Höijers siffror belysta — prekära räntabilitet, avspeglingen av dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
