- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjortonde årgången. 1924 /
449

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄMND OCH JURY

AV PROFESSOR ÅKE HASSLER
Föredrag vid Stockholms Högskolas årsfest den 30 maj 1924.

Frågan om lekmäns deltagande i rättsskipningen har anspråk
på särskilt intresse hos svensk icke-juridisk publik. Här i
landet ha nämligen lekmän kanske mer än annorstädes haft sin
hand med i rättens skipande i de allmänna domstolarna. Vi
ha i Sverige utbildat en säregen form för lekmannamedverkan
i dömandet, en förrn, som har ett synnerligen stort icke blott
historiskt utan även praktiskt organisatoriskt intresse. Det
är knappast för mycket sagt, att svenska folket i detta
avseende visat ett märkligt prov på den skapande och
organiserande begåvning, som är känd och omvittnad från andra
kulturområden. I det följande skall ett försök göras att påvisa
något av det originella och värdefulla, som vårt folk frambragt
i sin rättegångsordning.

Till en början må då framställas några allmänna synpunkter
på problemet om lekmäns deltagande i rättsskipningen.

Man brukar ibland skilja på sakliga skäl för att låta lekmän
vara med i rättsskipningen och politiska skäl därför. Denna
begreppsbildning härrör från länder, där under ett absolutistiskt
statsskick ämbetsmannadomare kommit att uteslutande få
doms-rätten i sin hand och där lekmäns upptagande till medverkan
i dömandet varit en av den politiska oppositionens
programpunkter. Rent vetenskapligt är naturligtvis ett sådant sätt att
betrakta frågan om lekmän som domare oberättigat; man måste
tydligen tillse, att den dömande statsfunktionen anordnas
uteslutande efter grunder, som kunna göra anspråk på att kallas
sakliga. Och särskilt här i Sverige ha vi ingen praktisk
anledning att se frågan ur andra än rent sakliga synpunkter. Ty vi
ha som nämnt sedan urminnes tid i stor utsträckning haft
lek-mannadomare och besitta på denna punkt en erfarenhet som
få andra folk. Skälen för lekmäns tillkallande som domare
kunna och böra vi alltså pröva efter sakliga linjer. Dessa skäl
äro huvudsakligen tre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1924/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free