Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nämnd och jury. Av Åke Hassler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 ÅKE HASSLER
ed besvara dessa frågan om den tilltalade är skyldig eller ej.
Sedan bestämmer domaren i händelse av skyldigförklaring
brottets påföljd enligt lag. Likheten med vår ursprungliga nämnd
är slående.
Vilken rättstanke ligger nu under den moderna juryn? Vilket
rättsligt behov fyller den?
Här må lämnas ordet åt en av Englands främste nu levande
brottmålsjurister, mr W. F. Craies, i artikeln Jury i
Encyclo-psedia Britannica. Efter att hava framhållit juryns
utomordentliga betydelse i forna tider såsom ett värn mot övergrepp
från statsmaktens och myndigheters sida förklarar mr Craies,
att juryinstitutionen ingalunda saknar sina kritiker. Civiljuryn
anser mr Craies vara alldeles olämplig. Beträffande
brottmålsjuryn är det särskilt kravet på enhällighet inom juryn söm
framkallat kritik. Bortsett från mindre brister i institutionen kan
det vara föremål för tvivel, huruvida juryn såsom ett medel för
utforskande av sanningen verkligen förtjänar alla de lovord, som
slösats på densamma. I svårare brottmål är jurydomstolen dock
måhända den bästa domstol som existerar, ty dessa mål kunna
ofta ej lämpligen avgöras utan lekmäns medverkan. Den engelska
opinionen vill icke tillåta, att en person ådömes ett svårare straff
uteslutande på en juristdomares övertygelse om hans skuld. Och
de engelska domarna skulle själva vara de första att vägra
påtaga sig ett dylikt ansvar.
Mr Craies’ yttrande är särdeles upplysande. Grunden till att
man använder jury är icke, att man tror sig därigenom nå fram
till ett riktigare dömande. Utan orsaken är, att man ej vill åt
en ämbetsmannadomare ensam överlämna att besluta om ett
viktigt straffrättsligt ingripande i en medborgares öde. Alltså en
av folket fordrad kontroll på rättsskipningens utövning, en
åtgärd, som icke i och för sig avser säkrandet av riktigt dömande.
Var och en, som närmare övertänkt jurysystemets innebörd,
måste också säga sig, att juryn icke gärna kan befordra någon
säkerhet i rättsskipningen. Juryn sammansättes ganska
slumpmässigt ur ett helt distrikts befolkning; praktiskt taget varje
vuxen person kan fungera som juryman. Erfarenhet för sitt
värv kan jurymannen knappast skaffa sig, ofta sitter han i jury
endast en gång, sällan mer än ett par, tre gånger i hela sitt liv.
För någon särskild kompetens hos juryn är det således ej sörjt.
Icke heller åtnjuter den någon sakkunnig ledning vid fullgöran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
