Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det jugoslaviska kungadömet. Av Olof Höijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET JUGOSLAVISKA KUNGADÖMET 477
erhållit tillåtelsen att begagna sig av sitt modersmål, ytterst
nära besläktat med det serbo-kroatiska tungomålet, gjorde de
häpnadsväckande framsteg. De hade inom kort sina diktare
och författare, sina tidningar och vittra samfund. Folkunder-
visningen utvecklade sig med överraskande snabbhet och gav
dem ett otvetydigt försprång även framför ungrarna. Bland all
ungdom mellan 11 och 20 år kunde slovenerna uppvisa 95 &£
läs- och skrivkunniga. Italienarna kommo omedelbart efter.
Men de bebodde städerna, där skolorna voro talrika och åtnjöto
statsbidrag, under det att den slovenska befolkningen, vilken fram-
för allt bestod av bönder, blott kunde lita på sina egna resurser.
Alla de ansträngningar, vilka gjorts sedan ett halvsekel, visa
slovenernas unga livskraft. De förtjäna de gamla civiliserade
nationernas varma sympati. Glansen av en urgammal kultur
giver intet folk rätt att förakta en annan befolkning, som för-
senats i utvecklingen av sina högre krafter. De antika museernas
antal och rikedom äro ej en absolut måttstock på de levande
och livskraftiga nationernas förtjänster. Var och en bör dömas
efter sina gärningar. Varje opartisk domare måste erkänna, att
slovenernas civilisatoriska framsteg sedan några generationer
tillbaka förtjäna allmän aktning. De ha lagt i dagen en hård-
nackad energi i sitt försvar mot den ungersk-tyska påfrestningen.
Friheten, som de äntligen vunnit, är ej en oförtjänt brödsmula
från stormakternas bord utan den välförtjänta belöningen för ett
ihärdigt arbete.
Deras nationella självmedvetande har emellertid bragt dem i
opposition mot det tredje Roms härskarplaner vid Adriatiska
havet. Deras protester mot Triestes inkorporering i det romerska
kungadömet hava framkallat en lidelsefull reaktion i Italien.
Men slovenerna hava måhända mer rätt än sina latinska mot-
ståndare, när de betrakta Trieste ej blott som en italiensk enklav
på slaviskt territorium utan även som den naturliga utförsels-
hamnen för de bakomliggande ländernas produkter. Kunde
folken blott lära sig att enligt kristendomens bud behandla andra
som de själva önska behandlas, så skulle tre fjärdedelar av alla
konflikter kunna undvikas. Den nationella misstrogenheten i
Europa har blivit så djup, att varje folk vägrar tro på sin
grannes uppriktighet. Hans fredliga förklaringar tagas för en
illistig manöver, avsedd att insöva i en falsk säkerhet före
det plötsliga angreppet. Var och en bereder sig att döda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
