Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Ordspråksboken och Amen-em-opes vishetslära. Av Pehr Lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORDSPRÅKSBOKEN OCH AMEN-EM-OPES VISHETSLÄRA 485
förbindelser med guden än andra människor, en omständighet,
som man hittills icke tycks ha tillräckligt beaktat.
Även andra mer eller mindre påfallande likheter mellan
israelitisk och egyptisk litteratur kunna uppvisas. Predikarens
försäkran, att allt är fåfänglighet och ett jagande efter vind,
föregripas på ett enligt min mening ganska märkligt sätt av
författaren till den berömda »Harpspelarens sång» (c:a 1700 f. Kr.).
Israelitens förkunnelse om de dödas intighet (9:5) låter som
ett eko av egypterns betraktelse över all jordisk storhets
förgänglighet: »Jag har hört Imhoteps och Hardedefs tal, med
vilkas ord man överallt talar — vad äro nu deras orter
(gravar)? Deras murar äro förstörda, deras orter äro icke mer, de
äro som hade de aldrig varit.» Liksom Predikaren drar han
den slutsatsen, att man bör njuta av detta livets flyktiga
glädjeämnen: »Var glad, så att du låter hjärtat förgäta, att man en
gång skall utföra förklaringsriten över dig. Följ din önskan,
så länge du lever. Lägg myrra på ditt huvud, kläd dig i fint
linne och salva dig med gudstingens äkta under» (jfr Pred.
9: 8 f.).
Framför allt ha de egyptiska s. k. Vishetslärorna inbjudit till
jämförelser med de israelitiska orspråkssamlingarna. Liksom
de egyptiska sakna även de hebreiska vishetslärorna en strängt
genomförd komposition. Verken bestå därför mestadels av
ganska planlöst uppradade sentenser. De egyptiska ha
genomgående formen av en faders maningsord till sina söner, vilket
ju även är fallet med flera av de under benämningen Salomos
ordspråk sammanförda samlingarna. Framför allt är emellertid
själva innehållet påfallande lika. Så djupgående äro
överensstämmelserna, att man i själva verket ganska enstämmigt
antagit, att de hebreiska författarna begagnat egyptiska förebilder.
Längre än till allmänt hållna förmodanden hade nian dock
icke kommit förrän i maj detta år, då den frejdade tyske
egyp-tologen, professor Adolf Erman i ett föredrag inför Preussiska
vetenskapsakademien meddelade, att han återfunnit delar av en
nyligen offentliggjord egyptisk vishetsbok, Amen-em-opes lära, i
Ordspråksboken (Sitzungsbr. d. Preuss. Akad. d. Wiss. XV 1924).
Ifrågavarande papyrus förvärvades redan 1888 av British
Museum, men har till ej ringa förfång för vetenskapen legat
undangömd i dess samlingar, tills den nyligen avgångne
föreståndaren för den egyptiska avdelningen, sir Wallis Budge, 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
