Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Yppighets nytta.» Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»YPPIGHETS NYTTA» 523
Nu borde det icke behöva framhållas — men behöver det
icke desto mindre — att hela det moderna samhället är byggt
på tillvaron av en enorm kapitalbildning, som icke kan bevaras
och än mindre vidgas utan sparande. Det är sparandet som
möjliggör tillvaron av maskiner, kraftanläggningar, byggnader,
kommunikationsmedel, kort sagt av allt som icke direkt tjänar
konsumtionen. Ty de som ägna sig åt alla dessa förutsättningar
för ekonomisk verksamhet, från rallaren till järnvägsdirektören,
äro ur stånd att leva av sina händers eller hjärnors arbete;
man kan ej äta eller bebo eller kläda sig med en järnväg. Hela
kostnaden för denna enorma produktionsapparat bäres upp av
dem som disponera över större ekonomiska värden än de taga
i anspråk, ty det är de som förskottera alla kostnader,
underhålla hela arbetspersonalen, tills apparaten uträttat och sålt alla
produkter den kan åstadkomma; och detta förskott slutar aldrig,
så länge den ekonomiska verksamheten har behov av
produktionsapparaten oförminskad. Vill man räkna med tekniska
framsteg inom samhället, så förutsätter detta i det stora flertalet fall
en ännu starkare maskinell utrustning, ännu mer kraftledningar,
kommunikationsanstalter o. s. v., o. s. v.; och i så fall kan det
ej komma till stånd utan att nytt sparande lägges till det nuvarande.
Även utan någon som helst förbättring av den ekonomiska
nivån förutsätter dessutom varje folkökning (minst) motsvarande
ökning i sparandet, om ej läget skall direkt försämras. När
man betänker, hur hela underlaget för den nutida
mänsklighetens materiella existens sålunda förutsätter kapitalbildningen
eller sparandet, förefaller det nästan ofattligt, att många eljest
ej allför oförnuftiga människor antingen äro okunniga om att
någon över huvud sparar eller eljest se med djupaste misstro på
dem som så göra.
Ingenting kan heller vara längre från sanningen än
föreställningen att detta förhållande beror på »den kapitalistiska
samhällsordningen», om nämligen däri inlägges betydelsen en
ickesocialistisk samhällsordning. Kapitalbehovet har sin grund i
teknisk-ekonomiska förhållanden, tillvaron av en enorm
produktionsapparat som förutsättning för produktionens effektivitet,
och är följaktligen alldeles oberoende av vem som äger
apparaten eller produktionsmedlen. Följaktligen kommer sparandet
att bli lika oumbärligt i ett socialistiskt samhälle som i det
nuvarande, så länge man ej lyckats upptäcka något sätt att und-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
