Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Yppighets nytta.» Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»YPPIGHETS NYTTA» 525
för sig skulle vara fördelaktigare för medmänniskorna än
sparandet är vad som måste bestämt förnekas.
Predikningar till förmån för sparsamhet ha emellertid haft
svårt att vinna gehör ej minst genom sina apostlars eget
förvållande. Hela den enorma penningvärdeförsämringen, som
när den nådde sitt djupaste läge i vårt land beräknades ha
tagit ej mindre än aderton milliarder (i det dåvarande låga
penningvärdet) från innehavare av svenska penningfordringar,
d. v. s. rena sparare, var en enda praktisk predikan mot
sparsamhet, den betydde sparandets frukter åt dem som icke
spara. Det kanske allra mest graverande var emellertid att
man, som motyrkande till teoretikernas krav på en politik
till penningvärdets upprätthållande, från bankhåll lancerade
programmet »arbete och sparsamhet», vilket måste sägas ha
varit ett nästan häpnadsväckande utslag av omedveten cynism
hos dem som motsatte sig alla åtgärder emot sparmedlens
faktiska expropriation. En sådan utvecklingsperiod och en sådan
argumentering ha säkert gjort mycket för att ödelägga sparviljan
hos folket, ty den strävsamme, som ett halvt människoliv igenom
nekat sig allt utöver det nödvändigaste för att säkerställa sin
ålderdom, såg sig nästan lika utblottad som en granne, vilkens
tankar aldrig sträckt sig till annat än att leva livet, och fann
sig till råga på detta avhånad med beskedet att vad som
behövdes var arbete och sparsamhet. Sedan har staten kommit till
och lagt lök på laxen. Utan annat motiv än behovet av pengar
har den emitterat det ena premieobligationslånet efter det andra
och i braskande reklamaffischer med svenska riksvapnet i guld
och rött förespeglat folk sådant som följande: »Varje sommar och
varje vinter under 10 års tid kan Ni vinna upp till 200,000
kronor. Årligen 23,566 vinster å 6,000,000 kronor.–––––Endast
28 kr. pr obligation behöver avbetalas för att Ni skall få rätt
att deltaga i lia vinstutdelningen» o. s. v. Med andra ord, i
stället för att vädja till människors sinne för sparsamhet och
förtänksamhet har man sökt — och uppenbarligen även
lyckats — ockra på spellusten och ivern att bli rik utan både
arbete och sparsamhet. Om staten hade ansvarskänsla, borde det
tvärtom vara dess skyldighet att sätta upp lika iögonenfallande
plakat mecl populärt avfattade upplysningar om hur försvinnande
liten chans innehavaren av en lott har att få det minsta med
av dylika vinster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
