Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Rätt och Folkrätt. Av Einar Tegen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 EINAR TEGEN
utrustad med så stor auktoritet, som överhuvud kan ernås»,
skapas. Den verkliga folkrätten må dock vara det eggande
målet.
Övertygad om styrkan av de skäl han framför, uppmanar
Lundstedt till sist det svenska arbetarpartiets ledning att
»snarast möjligt — — — gå i författning om en ingående saklig
prövning av grunden för» hans yrkande om partiets initiativ till
en internationell aktion i enlighet med hans program. Det
återstår emellertid att se, om hos detta partis ledning de allmänt
sociala värdena väga tillräckligt starkt för att de skulle kunna
förmå undantränga även här nedärvda och inrotade
föreställningar om »rätt» och »rättigheter» — för den egna klassen, hos
vissa nationer framför andra: »Rättens» förmenta väktare och
representanter.
Det förefaller mig, som om man knappast med någon
framgång skulle kunna bestrida, att de här refererade tankarna om
rätten och dess väsen vila på en vetenskapligt stark motivering
— det ovan givna referatet har naturligtvis icke kunnat gå i
detalj, och här är icke platsen för en mera djupgående
framställning av de för teorien ifråga grundläggande
undersökningarna. En summarisk överblick av vissa hithörande tankar har
undertecknad givit i Forum för år 1921, n:r 8 och 9. Ännu
torde väl dunkla punkter finnas inom det omfattande
tankekomplex, som den Hägerström-Lundstedtska rättsteorien utgör.
Man kunde i detta avseende peka på att en tillräckligt ingående
analys ännu icke kommit den växelverkan till del, som väl dock
måste råda mellan å ena sidan det s. k. rättsmedvetandet, d. v. s.
det vanliga medvetandets absolutifierande uppfattning av »rätt»,
»rättigheter» och »skyldigheter», etc., och å den andra själva
de under historiens gång genomförda, en längre eller kortare tid
upprätthållna rättsordningarna. Såsom Lundstedt framhållit, är
rättsordningens upprätthållande genom tvång, särskilt strafflagens
konsekventa tillämpning, av den allra största betydelse för
uppkomsten av ett levande rättsmedvetande, närmast i formen av
«n omedelbar förpliktelse. Detta rättsmedvetande hämtar
emellertid också sin näring ur insikten, att rättsordningen är en
nödvändighet för samhällets och därmed individens bestånd, och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
