Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De bevarade minnesmärkena från Gustav Vasas äventyr i Dalarne. Av Gerda Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNESMÄRKENA FRÅN GUSTAV VASAS ÄVENTYR I DALARNE 553
Fig. 4. Kungsladan vid Rankhyttan.
finnas bevarade av från medeltidens äldre delar. Den är endast
större och försedd med flera dörröppningar än vad som är
vanligt i allmogens lador. Huvudingången är belägen i långväggen
nära dess södra knut, och avbalkningen, som i regel brukar göras
i plank, är här timrad. Timmerbehandling och knutning är
identiskt densamma som i Ornäs. En del detaljer äro så lika,
att man nästan frestas att antaga, att samme byggmästare varit
verksam. Rankhyttans kungslada bör alltså dateras till
1400-talet och dess ålder står sålunda på intet sätt i strid med
sägnerna. Dateringen är av intresse också av andra skäl därför
att den från sitt håll belyser byggnadsverksamheten i Dalarnes
Bergslag på 1400-talet. Det vill synas, som om den
byggnadsiver, som man i dessa trakter kan spåra inom den kyrkliga
konsten under medeltidens sista århundrade, skulle haft en direkt
motsvarighet på bergsmännens gårdar.
Hur förhåller det sig då med ladan i Isala uppe i Svärdsjö?
Invid landsvägen står en tämligen stor, numera synnerligen väl
underhållen lada synlig lång väg tack vare en stor minnessten
av Älvdalsporfyr, som Gustav III lät resa 1786. Ladan
underhålles liksom Rankhyttan genom ett rikligt anslag från staten. Den
tillhör en något annan typ än Rankhyttans kungslada, med
ingång mitt på långsidan. Denna form är också känd i
landskapets norra delar från och med den äldre medeltiden. Dörr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
