Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ku Klux Klan. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
proklamationerna från officiella partimyndigheter (vanligen utan namns
nämnande!) — att den tvärtom har sina rötter i de för
amerikansk folkkaraktär och opinion mest avgörande och
betydelsefulla av alla folklager, nämligen den infödda protestantiska
medelklassen i de små och medelstora städerna.
Detta förklarar också de yttre formerna för klanens
framträdande. Medelklassamerikanarens högsta förtjusning äro de
hemliga »brödraskapen», ordensväsendet med dess ritual och regalier
och titlar och möjlighet till sällskapsliv i barnsligt fantastiska
former, Amerika är översvämmat med Rotary Clubs, Elks, Eagles, Red
men. Odd Fellows, Masons, Loyal Order of the Moose, Shriners,
Western Stars, riddare av allting tänkbart och otänkbart här i
världen o. s. v. Ingen som haft tillfälle att delta i medelklassens
liv i Amerika och vara närvarande vid dylika sällskaps
sammankomster kan undgå intrycket av det allvar, varmed
medelklassamerikanaren betraktar dem, och den betydelse som
ordensväsendet har för hans sociala liv.
Också i de amerikanska storstäderna präglas ju livet i regeln
av en obeskrivlig tristess, ett enahanda, en konventionalism, en
upplösning av hemliv och intimt umgängesliv, som emellertid
i någon mån modereras av det till den intellektuella
medelmåttan och undermåligheten standardiserade offentliga nöjeslivet
samt storstadens stimulerande och nervslitande trängsel, rusning
och koncentration av sinnesretningar. Men hos småstädernas
medelklass sublimeras detta trista, gråa, enahanda, som den
demokratiska standardiseringen, jämnstrukenheten och
konventionalismen påstämplat det amerikanska samhället och som
skildraren av Storgatans och Babbitts liv och leverne tagit så på
kornet. Behovet att finna någon omväxling i allt detta, ett utlopp
för den naturliga människans krav på fantasi, på en liten smula
äventyr och glans över livet — vilket nog f. ö. ligger i blodet hos de
gamla pionjärerna och deras avkomlingar — har fått sitt uttryck
i alla dessa hemliga brödraskap och ordnar med deras festliga
sammankomster, brokota kostymer, mystiska ritual, möjligheter
att avancera i ordensvärdigheter med de mest tilltalande och
ståtliga benämningar, med deras sällskapsliv och deras luncher med
sina oändliga tal. De ge m. a. o. den lyftning åt livet, som också
genomsnittsamerikanaren behöver. Ritualens moraliska
banaliteter bli djup visdom — alldeles som i våra ordnar —
tjänstemännens löjliga titlar och de barnsliga ceremonierna bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
