Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Mekka och Mosul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 DAGENS FRÅGOR
Sverige ha vi särskild anledning att med intresse följa Mosulfrågans
senaste faser, enär i dessa som bekant svenska män kommit att spela
rätt framskjutna roller: Sveriges ombud i rådet, excellensen Branting,
har vid ett par rådssammanträden varit »rapportör» i frågan, och
den utredande tremannakommission, som i dagarna från Angöra
anträder en lång och besvärlig studiefärd till det ogästvänliga
omtvistade området, har en svensk, envoyén Einar af Wirsén, till president.
För flertalet svenskar är nog Mosul ett ganska dimmigt begrepp.
En och annan erinrar sig kanske från historien, att där i trakten
låg i urtiden Ninive, det assyriska rikets huvudstad. Mosul (på
arabiska El Mausil, »mötesplatsen») var sedermera, som själva namnet
antyder, en viktig handelsplats; det var dessutom den politiska
huvudorten vid övre Tigris, föll i muhammedanernas hand 637, och
dess förlust på 900-talet var för det abbasidiska kalifatet i Bagdad
ett varsel om stundande undergång, ty därmed öppnades en
eröv-rareväg från nordväst nedåt Tigris. Mosul hade sedan skiftande
herrar (tatarer, perser o. s. v.), tills det 1519 erövrades från perserna
av osmanerna under sultan Selim, varefter det — med ett kort
avbrott på 1600-talet — till världskriget stannade i turkisk ägo. Under
detta krig uppdelade som bekant ententestormakterna gång efter annan
på papperet i hemliga fördrag det turkiska riket, och enligt ett av
dessa, Sykes-Picot-fördraget av den 16 maj 1916, lades Mosul med
omnejd till »zonen A», den franska intressesfären, varvid den
nominella suveräniteten tänktes tillfalla »en oberoende arabisk stat eller
en konfederation av arabiska stater». Under det fortsatta
schack-randet om länder och folk gav Glemenceau i december 1918 Lloyd
George ett muntligt löfte om att Mosul skulle överföras till engelska
zonen. Några veckor förut, under krigets sista dagar, hade den
engelske generalen Marshall besatt det turkiska vilajetet Mosul och
ett litet område nordöst därutöver, bebott av assyriska kristna. På
några franska håll sökte man bestrida giltigheten av Clemenceaus
uppgivande av anspråken på Mosul — som sedan gav anledning till
häftiga angrepp på honom i franska parlamentet — men den
franska eftergiften bekräftades definitivt i ett par överenskommelser av
24 april och 23 dec. 1920. Mosul inbegreps i det brittiska
mandatområdet Mesopotamien och ingick sålunda i Feisals där upprättade
konungarike Irak.
Emellertid anmälde sig plötsligt åter den forne ägaren, Turkiet. I
Angoraförsamlingens politiska trosbekännelse ingick som bekant, att
man skulle finna sig i förlusten av arabiska riksdelar, men däremot
ej släppa de turkiska, och till dessa turkiska räknade man i Angöra
vilajetet Mosul. Under de segslitna fredsunderhandlingarna i
Lausanne 1923 anförde turkarna de mest äventyrliga historisk-filologiska
argument för sina anspråk; de lära t. o. m. ha gått tillbaka till
kilskriftsinskriptionerna för att visa, att områdets befolkning sedan
urminnes tider varit av turkisk stam, och i samma andedrag
åberopade de den högmoderna nationella självbestämningsrätten och krävde
frågans avgörande genom folkomröstning. Engelsmännen däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
