- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femtonde årgången. 1925 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Slaget vid Marne. Av Gustaf Reuterswärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAGET VID MARNE

\ (V!

vis, så att de i det uppmarschalternativ, som kom till
användning vid krigsutbrottet, omfattade ej mindre än två hela arméer.
Till denna utveckling bidrog även kejsarens och Moltkes
obenägenhet att ens tillfälligtvis tillåta fientligt besittningstagande
av tysk mark. Man ville emellertid ej medgiva, att dessa arméer
voro förlorade för offensivflygeln. De skulle planenligt, sedan
de tillfogat de anfallande fransmännen svåra motgångar — med
omfattningstaktiken ansåg man sig ju vid denna tidpunkt kunna
nå snart sagt vilka resultat som helst — avlämna hälften av
sin styrka till den norra flygeln. Järnvägsmaterial för
förflyttningen reserverades t. o. rn. Med denna gruppering ville Moltke
sålunda, såsom en tysk författare uttrycker saken, på sätt och
vis mångfaldiga sina stridskrafter: först segra i Lothringen och
sedan använda samma styrkor på den avgörande nordflygeln.

I allt uppmarscherade på tysk sida mot Frankrike omkring
1,425,000 man med 4,600 kanoner. Joffre å sin sida förde i fält
omkring 1,300,000 man med 3,500 kanoner. Till sistnämnda
summa böra läggas de engelska och belgiska härarna, vilka
sammanlagt räknade en kvarts million stridande med ett tusental
kanoner. Ententen inledde sålunda kriget även på västfronten
med en viss, ehuru föga prononcerad, numerär överlägsenhet.

Fördelningen av dessa trupper var i stort sett följande. De
tyska arméer, som grupperades mellan Metz och holländska
gränsen, räknade sammanlagt omkring 1,080,000 man med 3,500
kanoner. Vid och söder om Metz stodo ytterligare 345,000 man
med 1,100 kanoner. Fransmännen åter hade norr om Metz
omkring 700,000 man — utom belgarna och engelsmännen — och
söder om Metz omkring 600,000 man. På den norra delen av
fronten var sålunda den numerära överlägsenheten trots allt på
tysk sida, vartill kom, att fransmännens gruppering inom denna
krigsskådeplats (huvudkrafterna närmast norr om Metz)
ytterligare underströk det för de allierade ogynnsamma
styrkeförhållandet gentemot den väldiga tyska anfallsgrupp, som i sinom
tid över Maas skulle bryta fram tvärs över den belgiska slätten.

Båda härarna grepo sålunda omedelbart efter verkställd
koncentrering till offensiven. Resultatet blev, att under senare
hälften av augusti en serie av fältslag kom att utkämpas i stort sett
längs Frankrikes nordvästra gräns.

Kraftmätningen vid gränsen resulterade som bekant i en
oavbruten följd av franska och engelska nederlag, och redan den
8. Svensk Tidskrift 1925.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 24 21:41:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1925/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free