Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Läroböcker i folkhat. Carnegiefondens enquête om skolböckerna efter världskriget. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyskhetens och folkförsoningens anda». Förverkligandet i praktiken
av denna vackra grundsats har nog utfallit rätt olika i de olika
delstaterna. Att den ene av de båda franska censorerna
huvudsakligen fått att arbeta med material från Bayern, torde för läsaren
innebära en varning mot alltför vittgående generalisationer av
hans iakttagelser. Anmärkningsvärt är emellertid, att de stränga
franska granskarna icke (med ett undantag, ett utdrag ur Lissauers
»Hatsång» i en 1918 tryckt bok) i det dem föreliggande
materialet kunnat uppdriva några citat, som i hätskhetens intensitet
förmå tävla med de hundratals franska och belgiska diatriber,
på vilka ett fåtal exempel här ovan återgivits. Deras
huvudanmärkning är en annan, den nämligen att »den gamla andan»
alltjämt råder i skolböckerna och att just inga tecken till »ånger
och bättring» förmärkas i dem efter världskriget.
I allmänhet talas i dessa skolböcker så litet som möjligt om
nederlaget och revolutionen. En i Nürnberg 1921 utgiven ny
upplaga av Dröber-Weyrauthers geografi omnämner liksom i äldre
upplagor tyska kolonier och uppräknar bland tyska stater helt
lugnt även Elsass-Lothringen, om än med det lakoniska tillägget
»som vi måst avträda till Frankrike», samt lämnar om denna
»stats» befolkning den i sin lakonism lindrigast sagt tendentiösa
upplysningen: »1,200,000 invånare, varav 90 % tyskar». Ett annat
belysande prov på tendentiös lakonism ger Seyferts
Geschichtliche Erzählungen, då där förändringen av rikets
styrelseform helt kort skildras sålunda: »Av Riket, denna furst
Bismarcks stolta skapelse, gjorde man, efter 48 år, en republik med
en president i spetsen.» En i bayerska gymnasier använd
lärobok utfyllde frasen en liten, liten smula: »En
sadelmakeriarbetare, Ebert, blev republikens president.»
Simondet omtalar med en klandrande förvåning, som
närmast förefaller en utomstående naiv, att i t. ex. Vollerts läsebok
för högre bayerska flickskolor förekomma stycken med så
»betecknande titlar» som »Den unge Bismarck», »Furst Bismarck»,
»Slaget vid Sedan», »Moltke», »Tannenberg» o. s. v. Som fel
anmärkes medtagandet av »Die Wacht am Rhein» och
»Deutschland über alles» och som motbjudande bevis på hat att i en
elementarbok i engelska »God save the King!» och »Rule,
Britannia» saknas. Att i en 1913 tryckt läsebok finnes intagen
en betraktelse av sedermera rikskanslern Hertling, vari han
»med en viss skenbar objektivitet» skildrar olika styrelseformer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
