Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Härorganisatoriska erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 149
nom anfallsinfanteriets bristande utbildning kulminerade anfallet, innan
genombrytningens frukter hunno skördas.
I studiens sista del, »Sammanfattning av erfarenheterna från världs-
kriget och dessas tillämpning på svenska förhållanden», undersökas
möjligheterna för ett ställningskrig i vårt land. Avgörande skäl tala
för att operationerna med eller mot vår vilja komma att bliva rör-
liga. Den enda möjligheten för ett framgångsrikt genomförande av
ett krig mot en kvantitativt överlägsen motståndare ligger i möjlig-
heten för ledningen att genom offensiv utnyttja vårt läges fördelar.
Detta är emellertid icke till fyllest. Ett avgörande måste kunna nås,
innan större delar av landet prisgivits åt fienden; eljest är risken
alltför stor, att den materiella påfrestningen blir tillräcklig för att
bringa oss till underkastelse. Detta betingas av de för krigföringen
erforderliga resursernas ojämna fördelning inom landet. Varje lands-
del — utom möjligen vissa delar av Norrland — är nödvändig för
att den militära organisationen skall kunna funktionera, därest icke
tillförseln till landet är fri:
»Detta innebär, att den svenska fälthären måste vara i stånd att, om så er-
fordras, under genombrytning slå en i landet inträngande motståndare, innan
denne hunnit erhålla förstärkningar för operationernas fullföljande. Misslyckas
detta anfall eller hinner det icke utföras, innan fienden vunnit den styrka, att
han kan fortsätta sin offensiv, måste fälthären äga förmåga att efter korta
återtågsoperationer ånyo övergå till anfall.
Det torde icke behöva särskilt betonas, att förenämnda uppgifter ställa höga
fordringar på härens operations- och stridsduglighet. Snabba avgöranden vin-
ner endast den armé, som med överlägset initiativ och rörlighet förenar er-
forderlig slagkraft. Initiativet utgår från ledningen och det av ledningen fattade
beslutet, men rörligheten och slagkraften grunda sig på truppförbandens ma-
növerförmåga och anfallsenergi.>» |
Det ofta hörda talet att maskinernas fulländning skulle möjliggöra
en förkortad utbildning tillbakavisas. Så har ock skett i de länder,
som deltagit i världskriget. Sålunda säger det franska reglementet:
»Krigserfarenheten har ännu en gång bekräftat nödvändigheten av att
utbildningen göres omsorgsfullare, allt eftersom vapnen fullkomnas»>,
och det tyska: »De tekniska medlen understödja, mannen själv avgör
striden». Att utbildningen vid huvudtruppslaget, infanteriet, nu krä-
ver längre tid än före världskriget betingas av åtskilliga faktorer
Vapenrustningen har utvecklats så att infanteriet numera betjänar ett
flertal vapen mot förut ett enda. Den moderna striden utföres i
smärre enheter, grupper, och även inom dessa små förband måste
den enskilde mannen själv förstå stridshandlingen och dess krav. Den
nutida stridens mera uppslitande karaktär, på grund av vapenverkans
stegring, kräver starkare disciplin. Grundförutsättningen härför är
god utbildning. Men en dylik kan icke vinnas utan erforderlig tid.
De allmänna krav på vår härorganisation, som framkomma i ka-
pitlet »Erfarenheternas tillämpning på svenska förhållanden», utmynna
i fordran på en krigsorganisation, som upptager det svenska folkets
hela levande försvarskraft. Detta kan icke ske med mindre än att
tolv arméfördelningar jämte besättnings- och ersättningstrupper upp-
11... Svensk Tidskrift 2925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
