Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Arbetslönenivån i Sverige. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖNENIVÅN I SVERIGE 247
löner för vilka organisationen sannolikt betyder ganska litet,
ökats t. o. m. betydligt kraftigare än de fullvuxna männens
inom industrien. Detta kan bero på, att en en gång förvärvad
lönestandard, alldeles frånsett fackföreningarnas verksamhet eller
moraliskt stöd av dem, i det längsta bibehålles även av
oorganiserade och att ifrågavarande arbetargrupper av olika orsaker,
på vilka jag ej här kan ingå, fingo en särskilt kraftig
lönehöjning under kriget, varom ju också diagrammet vittnar. Någon
uttömmande förklaring är detta dock ej; skogsarbetarnas löner,
som under bränslebristen 1918 sköto fast över de andra sjönko
sålunda djupast av alla ned i dalgången 1921 (se diagrammei).
Det kan också vara möjligt, att den högre reallönen inom
industrien för manliga vuxna arbetare — eller andra
omständigheter — fört med sig, att hustrur och minderåriga ej i samma
utsträckning som förut söka anställning i fabrikerna.
En annan kategori av arbetskraft, som på ett mera indirekt
sätt förmodligen bidragit till industriarbetarnas lönenivå, är
kontorspersonal och folk med liknande arbete, »the blackcoated
proletariat», vilka ju f. n. lida både av en mycket utbredd
arbetslöshet och i förhållande till kroppsarbetarnas lönenivå
orimligt låga löner.
Här har en omföring från kroppsarbetet ägt rum i stor skala,
på grund av både kända förhållanden under kristiden och även
den kraftiga »uppåtstigning» i vårt land, som ett demokratiskt
skolväsen åstadkommit och som säkerligen påskyndats av de
goda åren före kriget. Därigenom att kroppsarbetarklassen
uppfostrat sina barn till dylikt, av dem såsom bättre ansett arbete
har givetvis dess egen arbetsmarknad nu lättats.
En annan möjlighet till en dylik lättnad på
arbetsmarknaden kan föreligga i ålderdoms- och invaliditetspensioneringen,
som medför att äldre och mindre arbetsdugliga sluta med sitt
deltagande i aktivt arbete tidigare och mera fullständigt än förr.
Detta spelar säkert en betydande roll för en befolkning som
vår, där de äldre åldersklasserna äro i så hög grad övertaliga,
och särskilt för jordbruksbefolkningen, där sedvana och arbetets
natur medfört att gamla människor ända till sin sena ålderdom
uträttat ett för deras år synnerligen betydande arbete. De kunna
nu i stor utsträckning ha ersatts av yngre, som antingen ej gå
till industrien som förut eller ock fått återvända till hemmet på
grund av bristande arbetsmöjligheter inom industrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
