Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkan och det ekonomiska livet. Två skriftliga diskussionsinlägg - I. Av Einar Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DET EKONOMISKA LIVET 255
gemenskap därigenom, att bestämmanderätten över företaget och
dess ledning ofta i vid utsträckning vilar icke hos företagets
personligt ansvarige ledare, utan hos representanter för det
opersonliga kapitalet, vilka i likhet med arbetareledarna sakna nödig
personlig kontakt med företaget och vilkas syn på detta redan
därför i regel ensidigt är bestämd av rent ekonomiska intressen. Den
etiskt otillfredsställande fördelning av makt och ansvar, som här
föreligger, är ägnad att även hos den egentlige arbetsledaren
försvaga känslan av ansvar för de iföretaget inneslutna
immateriella och personliga värdena och försvårar i varje fall hans
uppgift att vid företagets ledning övervaka, att dessa icke förfaras
utan förkovras. I arbetsgemenskapens intresse, utan vilken ingen
verklig arbetsfred är möjlig, ter det sig därför såsom ett etiskt
önskemål av högsta vikt, att de inre banden mellan företaget
och de därmed förbundna längs hela linjen förstärkes, så att å
ena sidan arbetarna på ett fastare och mera betryggande sätt
knytas vid företaget men å andra sidan den egentlige
företagsledaren erhåller den starka och i förhållande både till kapitalet
och arbetet självständiga ställning, som svarar mot det på honom
vilande ansvaret. Frågan om de vägar, varpå detta önskemål
bör på lagstiftningens väg befrämjas, låter sig icke från enbart
etiska synpunkter besvaras. Men även under den mest
otillfredsställande ordning kan och måste varje enskild sträva efter
att, så långt hans inflytande sträcker sig, bringa en verklig
arbetsgemenskap till stånd.
4. Ju ensidigare den bestående produktionsordningen är bestämd
au hänsynen till de materiella intressena, dess större vikt ligger det
på, att den enskilde, på vilken plats han än står, av all kraft
strävar efter att, så långt hans inflytande sträcker sig, låta det
mänskliga och personliga även inom det ekonomiska livet komma
till sin fulla rätt. Ansvaret för att så sker vilar icke blott på de
direkt i produktionsprocessen deltagande utan delas med dem av
varje samhällsmedlem.
Skola de kristna grundsatserna här vinna gehör, måste de först
och främst förverkligas i de enskilda kristnas livsföring. I
handhavandet av sin egendom likasom i fullgörandet av sin
arbetsuppgift har den enskilde att betrakta sig såsom Guds förvaltare
och nästans- tjänare. Såsom konsument har han att besinna den
fördärvliga återverkan, som en på konstlade behov inriktad
konsumtion utövar på produktionen. Icke minst är det ansvar, som vilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
