Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Magnus Gabriel de la Gardie som konstmecenat. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE SOM KONSTMECENAT 273
Av rikskanslerens slott var Karlberg med tillhörande trädgård
det arkitektoniskt mest betydande. Det ägde förutsättningar för
att bilda ramen för ett representativt barockhov. Utgångspunkten
var även här en äldre byggnad, som ombyggdes och försågs
med utspringande flyglar så väl åt sjösidan som åt trädgården.
Åt det senare hållet bildades en sluten fyrkant med framtill ett
par paviljongbyggnader med höga takkonstruktioner och
guir-landomgivna rundfönster, som till en del gripa in i taket. Den
åt motsatta hållet liggande gården är däremot öppen och
terrasserad. Hela denna ganska tunga plangivning introducerades i
Fig. 2. Läckö slott från väster.
Sverige genom fransmannen Simon De la Vallées planer till
Riddarhuset; de kommo visserligen ej till utförande, men en
liknande anläggning uppstod i det av Nikodemus Tessin och
Jean De la Vallée byggda Bondeska palatset, senare under en
lång period Stockholms rådhus. I jämförelse med Drottningholm
gör Karlbergs slottstyp ett ålderdomligare och tyngre intryck och
står trots vissa förändringar som ett karaktäristiskt exempel på
den byggnadskonst, som företräddes av De la Vallée.
Dess inre har bevarat delvis mycket ståtliga i stuck utförda
takdekoreringar av italienaren Carlo Caroueoch tysken Henrik Lichtenberg.
De båda slotten Höjentorp och Mariedal i Västergötland, av
vilka endast det sistnämnda är kvar till våra dagar, hörde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
