Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nordisk alkohollagstiftning. Av Sam. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 SAM LARSSON
om jämförelsen inskränkes till att omfatta endast spritdrycker
(beräknade till en alkoholhalt av 50 procent). I liter per
invånare uppgick spritdryckskonsumtionen i medeltal åren 1906—
1910 till 2.3 liter i Finland, 2.9 liter i Norge, 6.8 liter i Sverige
och 10.4 liter i Danmark. Motsvarande tal för övriga
europeiska länder voro: för Frankrike 8.8, för Tyskland 7.3, för
Storbritannien och Irland 4.2, för Schweiz 3.8 och för Italien l.o
liter.
Ifråga om samtliga alkoholhaltiga drycker hade alltså de
nordiska länderna de lägsta konsumtionssiffrorna i Europa,
Finland och Norge även synnerligen liten konsumtion av enbart
spritdrycker. Och dock var alkoholfrågan ingenstädes i det
övriga Europa så brännande som i de nordiska länderna!
Förklaringen härtill skall jag ej här söka finna. Det kan vara
tillräckligt att erinra om att erfarenheten tydligt giver vid handen,
att alkoholbrukets sociala skadeverkningar ingalunda stå i direkt
proportion till alkoholkonsumtionens storlek. Andra faktorer
spela ofta en avgörande roll. Så är det exempelvis en
betydande skillnad på den verkan, som åstadkommes av starkare
och svagare alkoholhaltiga drycker. Sättet att dricka dem —
dagligen i små kvantiteter eller mera sällan till övermått —
inverkar givetvis också på den skadeverkan de åstadkomma.
Likaså har man att taga hänsyn till det sätt, på vilket olika
folk reagera mot alkoholpåverkan. Slutligen kan förtjäna
nämnas, att den övervägande delen av spritdryckerna åtminstone i
Sverige, Norge och Finland konsumerades efter inköp
utminute-ringsvis (till avhämtning), medan i en del andra länder, särskilt
England, den mesta alkoholkonsumtionen äger rum på
utskänk-ningsställena. Det kan väl tänkas, att innehavet på en gång av
en relativt stor brännvinskvantitet lättare lockar till missbruk än
den i viss mån under allmänhetens kontroll verkställda
konsumtionen på restauranger och kaféer. Av de nordiska länderna
intog före världskriget liksom senare Danmark en särställning i
nykterhetsavseende. Särskilt spritdryckskonsumtionen var där
avsevärt större än i grannländerna, och reaktionen mot
alkoholen förefaller vara en annan hos danskarna än hos folken i de
övriga nordiska länderna.
Att nykterhetstillståndet högst betydligt förbättrats i de
skandinaviska länderna och Finland vid jämförelse rned längre
tillbaka liggande tider, torde till alldeles övervägande delen få rak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
