Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kina under år 1924. Av F. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 F. HANSEN
trots marskalk Chis order att lämna plats för andra trupper,
som detacherats dit för att övertaga arsenalen. För ett
europeiskt sätt att tänka skulle den logiska utvecklingen ha varit,
att Chi med vapenmakt kastat ut Chang Yuen och bestraffat
honom för insubordinationsbrott. Något sådant ligger emellertid
ej för en kinesisk härförares tankegång. En dylik uppgörelse
mellan Chi och Chang hade också sina sidor. Innan Chi nådde
Shanghai (Lus trupper höllo stånd flera dagar sedan Lu själv
flytt), hade Chang befäst sin ställning, och att föra en allvarlig
strid inpå gränsen till de utländska settlementen kunde medföra
den allvarliga konsekvensen, att de utländska makterna kunde
utmanas att ingripa och med vapenmakt pacificera ett större
område runt Shanghai. I så fall hade varken Chi eller Chang
fått arsenalen. Alltså beslöt sig Chi för att, som traditionen
generaler emellan bjuder i Kina, köpa arsenalen från Chang,
som, officiellt, önskade få sina »krigskostnader» betalda. Dessa
räknade han per man eller rättare per gevär — gevär äro
dyrbarare än kulis i Kina. Man enades om en summa per gevär,
men när den skulle betalas, så befanns det, att Chang, som
dragit in i arsenalen med 1,700 gevär och 2,000 man, nu hade
uppåt 5,000 gevär med tillhörande män, till följd av rekrytering
bland Lus trupper. Resultatet blev nya underhandlingar och
nya krav från Chang Yuens sida och slutet blev, tillsvidare, att
han lämnades i fred i sin arsenal.
Läget i norr hade nämligen tagit en sådan vändning, att Chi
måste rikta sin uppmärksamhet ditåt. Striderna mellan marskalk
Wu Pei-fu och Chang Tso-lin började längs mandschuriska gränsen
omkring den l oktober med sin tyngdpunkt på den flygel, som
stöddes på Gula havet. Chang Tso-lin hade ett givet övertag,
vad beträffar truppernas beväpning och träning, men Wu Pei-fu
hade mest genom sina personliga egenskaper förmått sina trupper
att hålla fienden stången, tills hans öde beseglades genom
FENG YU-HUANGS — »den kristne generalens» — kupp i Peking.
Feng, som antogs sköta försvaret på Wu Pei-fus vänstra flank,
uppenbarade sig nämligen den 23 oktober i Peking, besatte
staden, tvingade Tsao Kun att avgå som president och tillsatte
därefter ett nytt kabinett.
Det visade sig snart, att Chang Tso-lin finansierat kuppen.
Den väckte allmän avsky i Kina, Feng hade nämligen varit Wu
Pei-fus protegé, yngre vän och vapenbroder, de hade till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
