Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häft 6
- Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EKONOMI OCH RELIGION
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Det låg en viss naivitet i den förvåning som på många håll
kom till synes inför de mer radikala yttrandena vid
sommarens ekumeniska möte; man tycktes på många håll ha ansett
det som nära nog självklart att religionens språkrör skulle vara
nöjda med världen sådan den är och i varje fall ej skulle önska
den förändrad till något som kunde komma närmare ett s. k.
radikalt eller socialistiskt program.
Så till vida kunde det ligga något berättigande i en sådan
föreställning som den hänförde sig till själva de organiserade
kyrkosamfunden; ty liksom alla andra organisationer ha dessa
tvingats att finna sig till rätta med det bestående och därmed
också själva oundgängligen blivit mer eller mindre konservativa
i detta ords bokstavliga mening. Men att religionen som sådan
skulle vara förutbestämd att stödja samhällsordningen är
däremot en fantastisk föreställning. Praktisk religion betyder ej
annat än att ställa vissa strävanden under övernaturligt beskydd,
och det hänger därför uteslutande på förhållandet mellan det
bestående samhället och dessa strävanden, om religionen skall
bli en kraft till vad som med de vanliga uttrycken kallas:
revolution, reaktion, evolution eller stagnation. I historien har
religionen tjänat — eller betjänat sig av — dem alla,
sannerligen ej minst revolutionen, och det borde ej vara okänt för
någon, vilka möjligheter socialismen i vår egen tid har att stödja
sig på religiösa och närmare bestämt kristliga ideal. Det är
knappast annat än den moderna socialismens icke-ekonomiska,
ur upplysningsfilosofiens radikalism härledda sida som stått
hindrande i vägen därför, och vad framtiden därvid kan bära
i sitt sköte vet ingen. Det vore i och för sig ej det minsta
märkvärdigt, om anhängarna av den bestående ekonomiska
ordningen skulle komma att bekänna sig till en irreligiositet som,
lindrigt sagt, ej saknar anhängare bland dem redan nu, medan
de nya samhällsidealens trogna också bleve religiöst troende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:30 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1925/0377.html
