Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMI OCH RELIGION 377
snabb vinst utan motsvarande arbete». Liksom på andra punkter
hänger tolkningen visserligen också här på ett epitheton ornans,
nämligen på om attributet »illegitim» avser sådana särskilda
slag av spekulation som ej tjäna något nationalekonomiskt
intresse, t. ex. sådana som operera med falska börsrykten o. d.,
eller om det utdömer alla slag av spekulation som bygga på
»hoppet om snabb vinst utan motsvarande arbete», d. v. s.
praktiskt taget varje spekulation. Ur ändamålssynpunkt är det enda
berättigade att se bort från denna senare synpunkt och utgå
från i vad mån det ekonomiska livets effektivitet gagnas av
spekulationen eller icke; spekulantens större eller mindre ädelhet
är då irrelevant.1
Biskop Billing har tydligen anteciperat hela denna invändning
genom anmärkningen i sin andra punkt; »även sådant, som från
den materiella kulturens synpunkt ter sig som ett framsteg, kan
från det högsta målets synpunkt visa sig vara en förlust». Men
här framträder ånyo det olyckliga i identifieringen av det
ekonomiska med det »materiella». Det finns icke minsta anledning
att antaga, att en nedgång i det ekonomiska maskineriets
effektivitet skulle komma att skona de ideella värdena, i den mån
sådana måste bygga på mänskliga prestationer och
naturkrafternas hjälp. Tvärtom torde man få säga, att erfarenheten tyvärr
närmast talar för att en nedgång i nationalinkomsten i första
rummet skulle gå ut över de ideella behoven såsom de mest
»umbärliga»; krigstidens erfarenhet talar åtminstone i denna
riktning. I så fall är det på nytt människornas
sinnesförfattning som bör ändras, icke det ekonomiska systemet; men i den
1 I förbigående må det vara tillåtet att rikta en stilla gensaga mot biskop
Billings försök att inlägga en etisk betydelse i den kända handelstekniska
termen goodwill (i eit ord, just för att undgå förväxlingen med »god vilja»): »till
vilken, jämte företagets anseende för goda och solida affärsmetoder, också kan
räknas den därinom härskande andan av hängivenhet för företaget,, av
ömsesidigt förtroende o. s. v.» (s. 256). Dit kan också räknas exempelvis att
företaget varit först på platsen och därför har ett väl inarbetat firmanamn, att det
har särskilt goda villkor för sina råvaruköp, exempelvis genom hänsynslös
behandling av infödingar, och framför allt genom att det har monopol.
Innebörden är med andra ord ingen annan än att företaget har en bättre ställning
än som betingas av dess yttre tillgångar; varpå den ställningen beror saknar
all betydelse för goodwillens både förekomst och storlek. Det borde ej kräva
något bevis, att ett företags värde helt och hållet bestämmes av dess beräknade
nutida och framtida avkastningsförmåga; men detta dess kapitalvärde är helt
enkelt tillgångarnas värde + goodwill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
