Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Pressen och allmänheten i Sverige. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESSEN OCH ALLMÄNHETEN i SVERIGE 503
nyanser och förbehåll vid uttalandet av ett tidningsomdöme.
Huvudredaktören kan helt enkelt, till följd av hela den yttre
framställningstekniken, icke personligen övervaka de många
avdelningarna dygnet runt och sålunda ej heller alltid förebygga,
att andra omdömen än de av honom gillade ibland råka uttalas
i tidningens namn. Inom företaget måste sålunda ett visst
divisionsansvar råda, men utåt, för allmänheten, är tidningen ett
odelbart kollektivbegrepp. Och som ett sådant tages den sedan
för huvudet, särskilt av den stora del av läsekretsen, som
samvetsgrannt hoppar över ledareavdelningen, men däremot fäster
sig vid den övermodigt tillspetsade kåsörsfrasen eller den i
misshugg tillkomna kraftrubriken och sedan låter dessa tillfälligheter
bestämma sin uppfattning av tidningens hållning. Förhållandet
mellan press och allmänhet skulle säkerligen uppvisa långt färre
onödiga slitningar, om tidningsläsaren vid sina generaliserande
omdömen medtoge något bredare ursäktsmarginal för de ökade
olycksfallsrisker, vilka den senaste tidens raska utveckling i
tidningsframställandets teknik obevekligen medför. För övrigt
har väl allmänheten sin, om än sällan klart insedda och erkända
del i ansvaret för denna utveckling och dess följder, ty den
har framgått ur allmänhetens ständigt stegrade, av tidningarna
under konkurrensens tryck godtagna krav på deras skyndsamhet
och mångsidighet.
Bäst kunna dessa fenomen studeras i den amerikanska pressen,
där överdrivet hänsynstagande till allmänhetens av
konkurrensen underhjälpta önskemål så väsentligt och så tröstlöst bidragit
att förflacka de stora tidningarnas karaktär. Det systematiska
odlandet av vad man därute på fackspråket med ett alltför
vackert namn plägar kalla the human interest, men som också kunde
benämnas skvalleraktighet, sensationslystnad och reklamhunger,
är naturligtvis icke en fristående uppfinning av Joseph Pulitzer,
W. R. Hearst och de andra tidningskungarna, utan har
framvuxit ur den amerikanska allmänhetens förkärlek för detta slags
nyheter, en förkärlek, som nämnda »pressreformatorer»
skarpsynt upptäckt och därefter vinningslystet exploaterat. När så
häxdansen en gång börjat och tidningarna därvid mer och mer
förvandlats till renodlade affärsföretag, har det legat i dessa
företags ledares affärsintresse att underhålla och stegra läsekretsens/
förkärlek för detta slags spaltinnehåll. Vidare har innehållet^
art uppdrivit sensationstekniken och denna i sin ordning revp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
