Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Pressen och allmänheten i Sverige. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 VERNER SÖDERBERG
desto mera betänkligt, som bestraffaren är ett monopoliserat
företag, i vars styrelse K. M:t utser halva antalet medlemmar.
En annan form av förakt för pressen från allmänhetens sida
är den hos insändare mycket ofta förekommande pretentionen,
att en tidning utan vidare skall intaga deras anonyma opuscula
med häftiga angrepp på utomstående tredje man eller företag.
Själva vilja och våga de ej med utsatt namn stå för sina ord,
men att tidningsutgivaren, som i de flesta fall ej har tillfälle
att skaffa sig personlig och ingående kännedom om de ofta
tilltrasslade tvistepunkterna, skall vara beredd att åtaga sig det
juridiska och moraliska ansvaret för deras angreppsuttalanden,
det finna de helt naturligt. Och om han gör svårigheter, händer det,
att vederbörande med en flott gest erbjuder sig att låta sitt opus
ingå som annons. Som bekant sträcker sig ansvarige utgivarens
juridiska ansvarsplikt även till annonsavdelningen, och
hävdvunnen sed utsträcker detta ansvar även till det moraliska. Under
sådana förhållanden borde allmänheten inse, att någon plikt för
en tidningsredaktör att intaga vad som hälst som annons
naturligtvis ej förefinnes.
Mycket egendomlig är ock mångens föreställning om
tidningarnas moraliska förpliktelse att intaga genmälen. Naturligtvis
föreligger i rätt stor utsträckning en sådan plikt. Den gäller
emellertid företrädesvis rättandet av ostridigt felaktiga och
missvisande uppgifter från tidningens egen sida, i all synnerhet när
de förekommit på den redaktionella avdelningen. Vanligen
medges väl ock, enligt hithörande oskrivna regler, en i tidningen
anfallen att där också få försvara sig. Men bland den
skriv-lystna allmänheten finnas inånga personer, som på fullt allvar
hävda den satsen, att ett genmäle i dessa fall kan av dem få
göras huru vidlyftigt och huru späckat med olidigheter som
hälst och ändå pretendera på rätt att upptaga
tidningsutrymmet. Rätten att kräva ett beriktigande är ostridigare än
mången tidning i praktiken plägar medge, men försöken att
missbruka denna rätt äro å andra sidan så talrika och
understundom så envetna, att de kunna göra även den mest
tillmötesgående tidningsman till pessimist i fråga om möjligheterna
att på detta område få till stånd harmoniska förhållanden
mellan pressen och allmänheten.
Om sålunda många av de krav, vilka från allmänhetens sida
ställas på pressen, äro åtskilligt överdrivna, några av dem rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
