Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Produktionens reglering som medel mot arbetslöshet. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRODUKTIONENS REGLERING OCH ARBETSLÖSHETEN 519
vara ur denna synpunkt mindre gynnsamma hos oss, snarare
tvärtom. Vi kunna alltså ej komma ifrån att ta ståndpunkt till
denna möjlighet att reglera produktionen i syfte att stabilisera
efterfrågan på arbetskraft.
Den första frågan är då, i vad mån en sådan politik skulle
göras omöjlig därigenom att den själv skapade lika mycket
arbetslöshet som den upphäver. En vidgning av de offentliga
arbetena kräver ökade anslag; någonstädes, måste dessa tagas,
och följden blir arbetslöshet på annat håll, när man genom
beskattningen åtminstone delvis tar i anspråk medel, som eljest
inom andra områden av näringslivet skulle använts för att
avlöna arbetare.
Saken ligger emellertid högst väsentligt annorlunda till, när det
ej är fråga om en absolut utvidgning av den offentliga driften
och icke heller att under depressionstiden genom ökad
beskattning föra över mera av samhällets resurser till de offentliga
arbetena, utan att fördela de offentliga utgifterna på ett annat sätt
på olika tider. Problemet ligger då snarare på den bogen: är
det möjligt att föra över de resurser, som krävas för arbetarnas
anställning och avlöning i offentlig tjänst från en period av
uppåtgående till en period av nedåtgående konjunkturer?
Rent finansiellt sett innebär detta, att medel »fonderas» på
förhand under goda tider för att användas under dåliga, eller
att lån som upptagas under de senare amorteras under de förra.
Ekonomiskt sett är visserligen saken icke så enkel utan tvärtom
i teoretiskt avseende ganska invecklad, då det i realiteten i
motsats till i bokföringen icke finnes några dylika »fonder», som
efter behag kunna »sparas» från en tidpunkt till en annan. De
reella resurserna bli m. a o. omedelbart på något sätt investerade
i samhällshushållningens tjänst. Men med kreditorganisationens
hjälp är emellertid en sådan förändrad fördelning av resurserna
möjlig inom ganska vida gränser.
Härmed är också undanröjd en praktisk svårighet, som ofta
brukar anföras, nämligen att stat och kommun ej ha råd till en
utvidgning av sin verksamhet under depressionstider. Vad
programmet för den elastiska budgeten går ut på, är nämligen först
och främst en inskränkning under de goda tiderna, då en del
av skattemedlen fonderas, för att sedan kunna åstadkomma en
motsvarande utvidgning under de dåliga tiderna. Innebörden
är ej heller en ökad kapitalproduktion från det allmännas sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
