Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbygge. Av Tord O:son Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 TORD O:SON NORDBERG
interiören återställdes aldrig; den nya Tessinska planen förlade
kyrkan till annan plats. Men en del av inredningen har dock
bevarats.
Emellertid hade också utsmyckningen av de övriga våningarna
i den nya norra längan igångsatts före branden, och åtskilligt
av vad som då var färdigt kunde sedan utan alltför mycket
besvär ingå i de åren närmast efter branden färdigställda
rumsinredningarna. I stora festvåningen (två trappor upp), i den
ståtliga filen av rum, som vetter utåt Norrbro, voro de franska
mästarna verksamma. Henrion snidade ekdörrarna, vilka till
stor del finnas bevarade, samt girlanderna i Psychesalongens och
paradsängkammarens tak. Men i festvåningen arbetade även de
båda förnämsta krafterna i denna den första franska
bildhuggar-kolonien, Chauveau och Foucquet.
René Chauveau var, när han inkallades till Sverige, »sculpteur
des batiments du Roy» och ledde bildhuggarateljén i Les
Gobe-lins. De figurrika taken i paradsängkammaren och Karl XI:s
galleri med schwungfulla kvinnogestalter och lekande putti i hög
relief vittna jämte andra tak i festvåningen om Ghauveaus
skicklighet och formsäkerhet, men också om att han var Girardons
lärjunge. De båda figurgrupperna i norra valvet med
behagfullt fladdrande genier hållande språkband äro Chauveaus verk
liksom de sexton relieferna med mytologiska ämnen för södra
fasaden (i gips 1699—1700). Den flitige mästaren hann också
med att påbörja bronsgruppen över portalen på norra fasaden,
som fullbordades och göts av Foucquet.
Om Bernard Foucquets verksamhet före Sverigeresan veta vi
så gott som ingenting. Lami’s Dictionnaire des sculpteurs
upptager ej ens hans namn. Det kan ju synas märkvärdigt, att en
så betydande skulptör som Foucquet under en lång tids
verksamhet i Frankrike icke lämnat några spår av sin konst eller
sitt liv till eftervärlden eller att han, som på eit så
iögonenfallande sätt lämnat prov på sin skicklighet i Stockholm, även till
namnet varit bortglömd i Sverige ända till år 1916. Men
förklaringen härtill ligger i själva verket nära till hands. Han var
en tillbakadragen, oegennyttig natur och arbetade nästan
uteslutande åt andra # mästare. De båda brev rörande Foucquet från
svenska residenten i Paris, Cronström, vilka Böttiger publicerat,
ge oss med några få ord nyckeln till denna
konstnärspersonlighet, sällsynt till sin karaktär, icke minst bland konstnärer. Först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
