Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - C. S. A:s arbetslöshetskonferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 DAGENS FRÅGOR
genom reglering av produktionen, särskilt i offentliga företag, upphäva
eller mildra konjunkturarbetslösheten och slutligen spörsmålet om
lämpligheten av s. k. arbetslöshetsförsäkring. Den andra av dessa
frågor, som behandlas å annan plats i detta häfte, skall här ej alls
beröras.
Såväl från teoretikernas sida — alla de vid konferensen närvarande
nationalekonomerna voro härutinnan fullkomligt ense — som ock från
praktiskt håll betonades vikten av att arbetskraftens förmåga av
anpassning (platsrörlighet, yrkesrörlighet och böjlighet hos
arbetslönerna) ej endast vidmakthålles utan fastmera ytterligare utvecklas
och befrämjas. Om arbetskraftens, liksom övriga
produktionsfaktorers, anpassningsförmåga förbättras, bör det vara möjligt alt högst
väsentligt minska arbetslösheten i Sverige. Riksdagsman O. Hagman
sökte visserligen i sitt inledningsanförande göra gällande, att »den
anpassning av arbetskraften, som består däruti, att personer, som
utbildat sig för ett arbetsområde, övergå till andra, redan äger rum i
den omfattning, som arbetstillfällen föreligga». Denna bekväma
uppfattning, att allt skulle vara väl beställt, bemöttes av flere talare.
Bl. a. påpekades de brister i fråga om effektivitet, som vidlåda
arbetsförmedlingsverksamheten. Från fackföreningshåll påpekades
vidare, att särskilt i vissa trakter av Sverige, och inom vissa yrken
och fack, en omisskännlig skråtendens gör sig gällande, som hindrar
arbetskraft från andra, sämre betalda yrken att erhålla önskad
sysselsättning. Detta har vållat och vållar en »bundenhet» i det
ekonomiska livet, som visar sina verkningar dels i ökad
säsongarbetslöshet, t. ex. i Norrland, dels i överfyllnad av arbetskraft och
nedtryckning av arbetslönerna just i de sämst lottade yrkena. Om vissa
fackföreningar anlade en mindre »fackegoistisk» syn, skulle plats- och
yrkesrörligheten främjas, den stora lönedifferensen mellan t. ex.
hemmaindustriernas och exportindustriernas arbetare i någon mån utjämnas
och det sammanlagda antalet arbetstillfällen i landet bli större. — Den
stora betydelsen av »rörliga arbetslöner»för motverkande av
säsongarbetslösheten betonades av professor Sommarin, som ansåg
motståndet bero på trång uppfattning. En kraftig propaganda borde,
enligt prof. S:s mening, sättas i gång för allmänt införande av
högre. kollektivavtalslöner på sommaren och lägre sådana på
vintern. — Professor Brisman uppehöll sig vid sambandet mellan
arbetslöshet och arbetslön. Att ett sådant samband finnes, synes dessvärre
vara obekant för många arbetare, och i hög grad oklara
föreställningar hysas av även framstående ledare. Frågan »hur skall en
lönesänkning, som ju innebär en minskning i arbetarnas köpkraft,
kunna minska arbetslösheten?» blev under diskussionen framställd
och besvarad. Men det föreföll, som om nian ej gärna ville se
möjligheten av en nyttig verkan av något så förkastligt som lönesänkning,
detta fastän det från nationalekonomiskt håll blev betonat, att i många
fall, ehuru ej alltid, arbetslösheten kan övervinnas även utan en sådan.
Frågan om arbetslöshetsförsäkring kan ingalunda lösas i en
handvändning, utan är ett i synnerlig grad invecklat och svårt spörsmål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
