Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor januari 1926 - Den norska bebyggelsens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 65
den store omformning i det 19. årh.» Och han sätter som sitt mål
att lära känna »de elementer, som bygger öp vår gamle bondekultur
giennem hele den historiske tiden». Om något i studien om »Det
norske folk i oldtiden» bör vara ägnat att direkt tala till en svensk
läsare, är det denna blick för det stora sammanhanget mellan den
uråldriga primitiva kulturen och de senare tidernas bygdeliv. Ty
också hos oss har det — som ju naturligt är — varit på samma
sätt, och också hos oss tarvas framför allt blicken för detta stora
sammanhang, om man vill begripa den bygdekultur, vars längst
kvardröjande utposter i våra nordliga skogsbygder den stora
industrialiseringen genom trävarurörelsen i våra dagar röjt upp med.
Men den befruktande överensstämmelsen mellan svenskt och norskt
sträcker sig ännu längre. Det är ännu en huvudförtjänst hos
professor Br0ggers arbete, att förf. på varje punkt bevarat blicken för
enheten i den nordskandinaviska allmogens förvärvsarbete. Han har
sett och förstått den kombination av fångst och primitivt jordbruk,
som gjorde det möjligt för kust-, fjäll- och skogsbj^gdernas
bebyggare att trots sin primitiva och bristfälliga utrustning tillvarataga
allt vad naturen självmant bjöd dem och så skapa
existensmöjligheter, som säkerligen ofta lyft dem icke så litet över livets
elementäraste krav och grundat en rik och egenartad kultur — grundvalen
för den förnämliga, intellektuellt högt utrustade allmogestam, som vi
i våra dagar se i färd med att, alla turisters och arkeologiserande
fantasters sura miner till trots, tillägna sig och efter sina
förutsättningar ombilda de möjligheter, den nya tidens rikare teknik och
större resurser bjuda. I professor Broggers studier, sådana de
hittills framträtt, är det fångsten, som främst behärskar intresset. Men
det är därför ingen ensidighet i hans blick, vad som gör fångsten
dubbelt intressant är, säger han med en slående bild, »ät den ikke
står i nogen motsetning til jordbrukskulturen, men ät de begge
tvin-ner sig sammen som tauger til et rep».
Fångstens betydelse för den nordsvenska allmogekulturen har hos
oss aldrig gjorts till föremål för någon vetenskaplig undersökning.
Men betydelsefulla förarbeten saknas ej. Den bygdetopografiska
litteraturen rymmer ett rikhaltigt material, som endast väntar på att
sammanfattas och generaliseras. De stadshistoriska arbeten, som på
senare tid sett dagen, främst kanske Nils Ahnlunds skildringar av
»fiskerskapets» roll i Sundsvalls historia, bjuda rik anledning att
reflektera över dess ekonomiska betydelse. Sedan länge äga vi i
Sven Ekmans framställning av »Norrlands jakt och fiske» (1910) en
utmärkt översikt, vilken, ehuru genomgående tekniskt-kulturhistoriskt
orienterad, även uppmärksammar de olika fångstarternas ekonomiska
betydelse. Strödda antydningar om Norrlands säregna insatser i
den gamla svenska statens stora naturahushåll saknas ej i den
historiska litteraturen. Vad särskilt fisket beträffar, gömma processakter
och utredningar, föranledda av de gångna decenniernas
vattenrättstvister mellan kronan och enskilda, ett synnerligen belysande
urkundsmaterial, och för bl. a. den topografiska översikten över kust-
5* Svensk Tidskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
