Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Reklam och nationalekonomi. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 131
fördelar med den mest ogenerade förblandning mellan enskild och
allmän fördel. Som en sammanfattning av reklamens betydelse
angives, att den Ȋr upplysande och uppfostrande, tidsbesparande och
prisbildande samt för näringslivet stimulerande». Det är mycket på
en gång. Men de talrika och med god Urskillning valda exemplen
jäva alltför snart denna dityramb. Saken är så pass viktig för hela
den mot modern affärsteknik värnlösa allmänheten, att en vädjan till
alla krafter, som kunna lända konsumenten i hans hjälplöshet till
båtnad, är väl befogad. Dessutom är arbetet ej blott skrivet med
sakkunskap och vederhäftighet i allt vad reklamens medel och teknik
angår, utan även synnerligen roande och medryckande. Detta måste
uttalas — även med risk att uttalandet användes vid en kommande
reklam för arbetet.
En tes, betecknande för författarnas ekonomiska begrepp, är, som
redan antytts, att själva den ökade avsättningen ur
nationalekonomisk synpunkt skulle rättfärdiga reklamen. Denna väcker enligt
författarna »till liv hos allmänheten ännu blott slumrande behov, skapar
härigenom nya förvärvsmöjligheter åt stora skaror och verkar
sporrande på hela näringslivet». Frågan, huruvida de nya behovens
väckande är en verklig vinst eller ej må här t.v. förbigås. Den
tillhör strängt taget etiken och filosofien. Man kan här nöja sig med
att erkänna, att många behov kunna verka utvecklande och höjande
på personligheten; att detta skulle gälla alla, att all lyx och alla nya
njutningsmedel verkligen äro en vinst för den, som aldrig saknat dern,
må dock betvivlas. Enklare är frågan om reklamens produktiva roll.
Rent ekonomiskt sett måste tanken att sporra hela näringslivet genom
reklam betecknas som absurd. Köpförmågan i dess helhet är ju
begränsad av inkomsterna, samt försäljningen och produktionen av
köpförmågan. Tanken att sporra hela näringslivet påminner om vad
en gammal Skolgeografi lär hava berättat i fråga om Orkneyöarna,
nämligen att invånarna därstädes förtjänade ett knappt, men tillräckligt
uppehälle genom att tvätta kläder åt varandra. Man får hoppas, att
de även höjde näringslivet och nationalinkomsten medelst flitigt
annonserande av tvättmedel. Genom annonsering lockar man ju endast
kunder från varandra, och den verksamheten är i regel —
undantagen skola nedan beröras — långt mindre produktiv än tvättning.
Reklamen torde helt enkelt utgöra en merkostnad, som säljaren drar
fördel av men som köparen får bära.
När man alltså principiellt fastslår, att annonsörens vinst sker på
andras bekostnad, bör man dock göra det medgivandet, att
annonseringen kan underlätta konsumentens besvär att finna en vara, som
han verkligen önskar och behöver. Annonser kunna visserligen
innehålla uppgifter, vilka genom sitt sakliga värde utgöra ett plus i
folkhushållningen — en present till konsumenten — men till huru stor
del betingas annonsernas nuvarande utrymme och kostnad av detta
syfte? Att svara: en tiondel, vore säkerligen alldeles för rundligt
tilltaget. Värdefullast äro de annonser, som blott lämna faktiska
uppgifter till köparens fromma, formulerade utan att alls suggerera honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
