Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Litteratur
- Reklam och nationalekonomi. Av Curt Rohtlieb
- Ortnamnsforskning. Av E. Noreen
- Hjalmar Lindroth: Våra ortnamn och vad de lära oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasthålla, att ett oriktigt påstående ej blir sannare, huru ofta eller i
huru växlande former det än upprepas. De fakta, som vi en gång
inhämtat rörande för oss viktiga förhållanden, kunna vi ju försöka
att osvikligt behålla i minnet, i stället för att låta reklamen och
propagandan beröva oss dem. Det är god ekonomi.
Curt Rohtlieb.
ORTNAMNSFORSKNING
Om det finns någon gren av språkvetenskapen med förmåga att
intressera en större allmänhet, så är det väl ortnamnsforskningen.
Mälaren och Taberg, Rekarne och Skåne, Skara och Kalmar, ha de
någon »betydelse» eller bestå de av godtyckligt sammanställda ljud,
dessa namn som äro kända och älskade av så många? Tumba,
Skädduga, Fjärdhundra och Väckelsång, är det verkligen svenska,
eller ha vi till äventyrs här spår av någon främmande förhistorisk
befolkning?
Sedan någon tid föreligger i serien Natur och kultur en liten
bok av en av våra mest bekanta ortnamnsforskare, professor
Hjalmar Lindroth i Göteborg. Den bär titeln Våra ortnamn och vad
de lära oss, och den har förvisso mycket av intresse att lära varje
svensk. Det är vidare en synnerligen underhållande läsning.
Lindroth har lyckats i den svåra konsten att framställa ämnet i en klar
och allmänfattlig form.
När vi nyss kallade ortnamnsforskningen en gren av
språkvetenskapen, så kan man disputera om huruvida det är berättigat. Så
mycket är åtminstone sant, att språkvetenskapliga insikter äro
nödvändiga för en framgångsrik tolkning av ett icke självklart ortnamn.
Men dessutom är det så många andra krav som ställas på den
idealiske namnforskaren. Ty liksom det lönar sig illa att spekulera över
vad ett ord från början har betytt (dess »etymologi»), om man inte
vet vad det nu betyder och ingenting vet om sakens historia, så är
det i stor utsträckning spilld möda att grubbla över ett ortnamn, om
man ingenting alls vet om orten varken nu eller fordom.
Härigenom blir ortnamnsforskaren i hög grad beroende av sina insikter i
topografi och geografi, geologi, arkeologi, historia, zoologi och botanik
o. s. v. Alla dessa discipliner — och flera andra — kunna lämna
viktiga uppslag, liksom de i sin tur kunna hämta betydelsefulla
upplysningar från ortnamnsforskningen. Den saken, »vad slags kunskap
kan hämtas ur ortnamnen?», har fått ett särskilt kapitel i Lindroths
skrift. Endast ett par belysande exempel må nämnas. Vi veta
ytterst litet om våra hedniska förfäders religion, men ännu mindre
skulle vi veta om icke ortnamnen bevarade många otvetydiga
minnen av hednisk gudsdyrkan (Torshälla, Ultuna, Odensala, Frösvi etc.).
Bävern är utdöd i vårt land, men hur vanlig den har varit kan
man få en föreställning om av alla ortnamn på Bjur-, det gamla
svenska namnet på djuret.
I ett annat kapitel ger Lindroth oss en inblick i »hur ortnamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 22 09:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1926/0139.html
