Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bottenskolefrågan. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 ERIK WELLANDER
av de båda systemen skall kunna regleras efter behovet,
förutsätter detta tydligen en viss rörlighet hos organisationen, så att
ändring i ena eller andra riktningen kan vidtagas, när
erfarenheten ådagalagt, att en sådan bör ske. Behovet måste givetvis
prövas i varje särskilt fall. Om därvid lokala önskemål och
intressen böra få göra sig gällande, så måste å andra sidan själva
avgörandet av organisationsfrågorna naturligen av många skäl
förbehållas åt central myndighet.
Av särskilt intresse vore det givetvis att så snart som möjligt
få den från många håll föreslagna men ännu aldrig
förverkligade femåriga realskolan praktiskt prövad. En föga observerad
möjlighet härtill har funnits alltsedan år 1904, då ett i kungl,
proposition gjort uttalande av innehåll, att försök med
indragning av första läroverksklassen borde få anställas å orter, där
de kommunala myndigheterna därtill vore villiga och folkskolan
vore väl utvecklad, upptogs av vederbörande utskott och av
riksdagen lämnades utan erinran. Då den femåriga realskolan
förordats icke minst från de allmänna läroverkens sida, är det
att förvänta, att nu försök göras att på denna väg få den
ifrågasatta organisationen prövad. Uppgiften skulle särskilt lämpa sig
för sådana läroverk, som ha realskolelinjer, börjande med andra
klassen, eller som behöva utrymme och lärarkrafter exempelvis
för klyvning av någon gymnasiering.
I själva verket torde under nuvarande förhållanden det
viktigaste av allt vara, att skolorganisationen tillförsäkras frihet till
utveckling i olika riktningar och möjlighet till anpassning efter
skilda behov. Faran med skolkommissionens förslag till
enhets-skolesystem låg just i systemets alltför stora enhetlighet, som för
en stel uniformitet offrade smidigheten och anpassningsförmågan.
Förslaget tillämpade bottenskoleidén generellt över hela linjen
men lämnade andra berättigade krav både av ideell och praktisk
art obeaktade. Visserligen är det omöjligt att mot varandra väga
å ena sidan de starka sociala skäl som åberopats för, å andra
sidan de kulturella, pedagogiska och ekonomiska skäl som tala
mot bottenskoletankens konsekventa genomförande, ty dessa skäl
äro till sin natur inkommensurabla. Men därav får icke dragas
den slutsatsen, att de i och för sig för visso tungt vägande
sociala skälen allena skulle få fälla utslaget. Den sociala
motiveringen har den svagheten, att den är alltför stark: den kan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
