Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Londons konstvärld. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LONDONS KONSTVÄRLD 233
ning är detta byggnadsverk synnerligen karakteristiskt för sin
lätt och ymnigt producerande upphovsman.
Såsom i de flesta länder, vilka direkt berörts av världskriget,
har i England tiden efter fredsslutet betytt en period av
livlig verksamhet för skulptörerna. Londons minnesmärken över
olika vapenslag och truppdelar äro nu redan legio; mest
debatterat är måhända the Artillery Memorial å den öppna platsen vid
Hyde Park Corner, utanför S:t George’s Hospital, avtäckt senaste
höst. Skulptören, Charles Jagger, har uppbyggt verket i form
av en oregelbunden pyramid, i flera avsatser, krönt av en stor
haubits; omkring det hela löper en basrelief, föreställande en
artilleristrid, och fyra stora artilleristfigurer, i brons, äro
placerade en å var sida av monumentet. Jagger var ursprungligen
verksam såsom silversmed, och icke så litet av silversmedens
metoder vidlåder ännu hans monumentalstil, jå, själva idén att
göra en realistiskt återgiven haubits till monumentets
central-och kulminationspunkt leder tanken till bordsuppsatser och
tävlingspris. De figurala partierna av monumentet äro utmärkta
av en ganska osympatisk gottköpsrealism, som icke just blir
bättre genom de ansatser till en arkaiserande stilisering, vilka
kunna skönjas i stenbasreliefen, och ej heller såsom silhuett kan
det hela betecknas såsom vidare lyckat. Mycket mera
tillfredsställande är då den i dessa dagar avlidne Derwent Woods i
närmaste närhet placerade Machine Gun Memorial; det har intet av
den braskande stillösheten i Jaggers’ verk, och en viss naturlig,
enkel värdighet saknas icke i centralfiguren, en ung David i
brons, med tydliga reminiscenser av italiensk renässansskulptur.
Inskriften på sockeln är ganska fyndig, om än väl blodtörstig
till sin ton: »Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.»
Hetast har likväl striden stått kring ett minnesmärke i Hyde
Park, avtäckt senaste sommar. Det är ägnat minnet av den
engelske författaren och naturpoeten W. Hudson; ett område i
parken omgivet av lummiga träd har förklarats för ett Bird
Sanctuary, och på andra sidan om en damm har rests en enkel
stensockel, prydd i mitten av en basrelief av en urtidskvinna—
’Rima’ — omgiven av fåglar. Skulptören är Jacob Epstein, som i
detta verk ånyo lagt i dagen de neoprimitiva tendenser, vilka i
England länkat ett synnerligen stort intresse vid hans konst. Ett
verk, som i så hög grad som detta skiljer sig från mängden av
Londons publika monument, har icke kunnat undgå att på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
