Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Londons konstvärld. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LONDONS KONSTVÄRLD 235
är den ännu mycket unge Frank Dobson, även han en typisk
representant för tidens neoprimitiva strömningar. Hans
tillsvidare endast i gipsmodell förefintliga monument över de i kriget
fallna walesarne, avsett att resas i Cardiff, är troligen det mest
förtjänstfulla minnesmärke i samband med kriget, som hittills
sett dagen i England.
Vad målarkonsten beträffar, så frapperas man i främsta
rummet av den kolossala produktivitet, som för närvarande är
karakteristisk för England. Stora och små utställningar följa på
varandra i London i en aldrig slutande räcka; den som ville se
allt som under ett år exponeras i London, skulle finna sin tid
synnerligen strängt upptagen. President för Royal Academy är
nu återigen en målare, sir Frank Dicksee, vald senaste år efter
den kände arkitekten sir Aston Webb, som i sin tur efterträdde
målaren sir Edward Poynter, en akademipresident av gamla
stammen, vilken under långa år regerade sin lilla värld med
järnspira. Royal Academy’s betydelse i engelskt konstliv är
måhända åter något större än den varit sedan en tid tillbaka; de
egentliga akademikerna väga väl i konstnärligt hänseende på det
hela taget ganska lätt, men bland ’associates’ — ur vilkas krets
akademikernas skara i sinom tid kompletteras — finnas nu
åtskilliga av Englands bästa konstnärsnamn. Här må exempelvis
nämnas den fine, känslige färgkonstnären Ambrose Mc Evoy,
vidare Walter Sickert, en spirituell impressionist något
erinrande om Degas samt den begåvade, om än synnerligen oj ämne
och på lättköpta effekter begivne Augustus John, porträttmålare
framom allt annat.
Detta är dock mer eller mindre högern inom nutida engelskt
måleri; den yttersta vänstern utmärkes av en sammanslutning,
något obestämt kallad »The London Group», av vars
medlemmar egentligen blott en målare — Duncan Grant, en lika
originell som förfinad konstnär — kan sägas fylla högre mått.
En tredje konstnärsgrupp, som måhända kan sägas utmärka
centern inom engelskt konstliv, är »The New English Art Club»;
och denna har en av sina förnämsta stödjepelare i målaren P.
Wilson Steer. Född år 1860 är han sålunda icke längre ung,
men hans alstring är fortfarande mycket rikhaltig, omfattande
både landskap och figurbilder. Steer studerade ursprungligen i
École des Beaux Arts i Paris under en så urvattnad
akademiker som Alexandre Cabanel; han är emellertid en typisk repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
