Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kring regeringskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 KRING REGERINGSKRISEN
mellan de borgerliga och socialisterna ifråga om regeringens
behandling av Stripafallet. De senare anslöto sig givetvis till
regeringens uppfattning och ansågo, att utskottet icke alls
skulle befatta sig med Stripa. De borgerliga åter höllo före,
att regeringen av hänsyn till den fackliga arbetaropinionen
överträtt riksdagens direktiv för hjälpverksamheten, vilka på
sålunda förekommen anledning krävde ett förtydligande i vissa
punkter. Till denna uppfattning anslöt sig också statsutskottets
majoritet, som i sitt utlåtande betonade, att utskottet för sin
del funnit Stripakonflikten vara en partiell konflikt av s. k.
allmän natur — arbetarna fordrade nämligen löner utöver
riksavtalet, vilket i händelse av framgång för deras krav skulle
bliva av prejudicerande karaktär för övriga lönerörelser inom
facket — på vad grund också allmän avstängning av
samtliga statshulpna arbetslösa gruvarbetare i orten borde ha skett.
Härutinnan hade alltså utskottet en annan uppfattning än
kommissionen. Vad som framdrev krisen, var emellertid
utskottets uttryckliga föreskrift, »att i konflikter av enbart
partiell natur frågan om hänvisning av arbetssökande till
därav berört arbetsställe skall göras beroende särskilt därav,
huruvida den lön och övriga villkor, som erbjudas, kunna,
med hänsyn till de i orten för arbetet gällande löne- och
arbetsvillkoren, anses skäliga». Man märker tydligt av den
tunga andepusten i denna praktfulla utskottstirad, att många
interpolationer i kompromissyfte där måtte ha skett! I sagda
formulering synes själva stötestenen hava legat. Det är
möjligt, att om denna från 1922 års direktiv bekanta s. k. tredje
ätt-sats bibehållits oförändrad utan omnämnande av
arbets-hänvisning, varom kunde ha stadgats i ett särskilt tillägg, så
skulle en utjämning ha varit möjlig mellan de borgerliga
partierna och den för sin existens hårt kämpande regeringen
— det socialdemokratiska partiet må sedan ha gjort aldrig så
sura miner åt en dylik kompromiss! De nyliberala voro
också ute och verkade i sista stund för en sådan, men deras
ändringsförslag berörde så oväsentliga detaljer, att
händelsernas gång ej stod att hejda.
Regeringen kunde ej räddas. Efter en lång debattdag den
l juni bifölls statsutskottets utlåtande med samtliga borgerligas
röster med undantag av professor Israel Holmgren och fröken
Kerstin Hesselgren, vilka röstade med socialdemokraterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
