Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kampen om råvarorna. Av Emil Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RÅVARORNA
NATURTILLGÅNGARNA SOM FAKTOR I VÄRLDSPOLITIKEN
AV EMIL LANGLET
• •
A nda fram till världskrigets början var handelspolitikens
.IjLfrämsta — och ofta enda — syfte att genom olika medel,
väsentligen importtullar, skydda den inhemska produktionen mot
utländsk konkurrens. Världskriget kom emellertid att mycket
snart och ined all önskvärd klarhet lägga i dagen, vilket
ofantligt övertag vid politiska konflikter den makt förfogar över, som
äger tillräckliga resurser av livsmedel, kraftkällor och industriella
råvaror eller disponerar ohindrad tillförsel därav, i jämförelse
med en på denna punkt mindre lyckligt lottad motståndare, den
senare må sedan ha hur stora militärpolitiska och strategiska
fördelar på sin sida som helst. Statsmän och politici — och i
stora delar av världen även den allmänna opinionen — fingo
också mycket snart blicken öppen för detta faktum. Litet
varstädes började man inse, att det ej heller alltid var nog med en
till synes ohindrad tillförsel av råvaror; för att kunna vara
förvissad om deras disponibilitet under alla omständigheter måste
man ha, om ej den territoriella besittningsrätten till förekomsterna,
så dock åtminstone en andel i kontrollen över produktionen.
Och då tillika en klarare uppfattning om den ofrånkomliga
knappheten i naturtillgångarna började tränga in i det allmänna
medvetandet, blev den naturliga följden en handelspolitikens
inriktning på att i största möjliga mån och på effektivaste sätt
tillgodose detta syftemål. Och därtill ha naturligtvis de större och
framför allt de största staterna möjligheter i sina händer, vilka
äro helt förmenade de mindre.
Denna synpunkt var ju också i själva verket den ledande
tanken i västmakternas hela militärpolitik: genom att man avskure
Tyskland från att erhålla de för den moderna krigföringen
absolut oundgängliga råvarorna och den för upprätthållande av
23. Svensk Tidskrift. 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
