Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Tsarväldets sammanstörtande. Av C. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 LITTERA1UR
som håller på att utveckla sig vid Stilla Havets kuster, ett ytterligare
exempel härå. Det är naturkrafter som här söka sitt utlopp, och
deras fredliga reglerande sker icke genom pacifistiska konstruktioner
utan genom verkliga statsmäns vilja och auktoritet.
En fredsvän av genomsnittlig typ betraktar naturligtvis Bismarck
som exponenten för en europeisk fredsstörare, och man kan ju med
rätta tala om de krig, som han mer eller mindre föranledde. Men
det är att märka, att dessa krig voro, tack vare hans statskonst,
synnerligen begränsade, och det får icke förglömmas, att det dock var
han, som lyckades, under den tid han innehade makten, åstadkomma
en uppdämning av den slaviska nationalkänslans expansionsbegär.
Detta innebär ett betydande fredsverk. Med hans fall bereddes åt
Ryssland genom den fransk-ryska alliansen direkt tillträde till den
väst-europeiska politik, som sedermera gav upphovet till en avgörande kamp
mellan den slavisk*a och germanska världen — en synpunkt som också
i uppsatsen framhållits.
Professor Stjernberg åberopar ännu ett yttrande av Hjärne: »Kanske
kommer en dag då överallt i Europa de stora internationella
katastroferna ej längre ihågkommas till uppbyggelse för den särskilda
nationalkänslan, utan till gemensam lärdom för alla». Och professor
Stjernberg tillägger: »Aldrig tillförne synes en dylik åskådning ha så
starkt gripit människorna som i våra dagars Europa». Han erinrar
emellertid tillika om att detta tankesätt ter sig som ganska naturligt
i Europas högt utvecklade kulturstater, men att Ryssland är 100 år
efter Väst-Europa, beträffande icke brott sitt jordbruk, utan hela sin
kulturutveckling. »Denna är avskild från Väst-Europas, därför att
den alls icke genomlupit samma utvecklingsfaser som denna». Och
han fortsätter: »Att verkställa en boskillnad mellan rysk revolution
och rysk chauvinism blir därför ingen lätt uppgift för en
revolutionsregering. Agrarstater med en starkt svällande bondebefolkning ha
sällan tillhört världens fredsstiftande faktorer».
Man har nyligen haft en s. k. nedrustningskonferens i Geneve, som
emellertid icke lett till några resultat. För fredstillståndets
upprätthållande i Europa skulle en motsatt utgång ha varit högst
beklagansvärd. Endast i politik obevandrade tro, att upprätthållandet av fred
inom vår världsdel är möjligt utan väpnad makt inom Europa mot
eventuella angrepp österifrån. Annan politik faller utom ramen för
praktisk fredspolitik. C. G. Westman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
