Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Ett svenskt verk om lantbruket genom tiderna. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 469
sättningen för det ordnade statslivet, utan präglade även hela
samhällets struktur. När man talar om klimatets inverkan på odlingen
och folkkaraktären, underförstår man att lantbruket i väsentlig mån
förmedlat denna inverkan. Metoderna för att avvinna nödig bärgning
från naturen ha blivit bestämmande för hela samhällslivet i äldre
tider, och äro det mer eller mindre ännu. Lantbrukets historia löper
därför fara att växa ut till en framställning av allt, som påverkat
dessa metoder eller därav påverkats. Den kan å ena sidan omfatta
kunskapen om land, klimat, växt- och djurvärlden likasom om
samhällsförhållanden och ekonomiska lagar, men måste å andra sidan
begränsa sig till de problem, som för lantbruket äro de centrala.
Juh-lin-Dannfelts ovanstående arbete har rikligen tillgodosett den förra
synpunkten, i viss mån måste man säga på bekostnad av den senare.
Dess innehåll är huvudsakligen deskriptivt, och författaren söker
omspänna alla tider och länder. Det är tydligt, att egna källforskningar
endast i mindre grad därvidlag ha varit möjliga, och verket
utgör till större delen en kompilation av utländska arbeten. Då dessa
för flertalet läsare äro svåråtkomliga, blir ett arbete som nu
ifrågavarande, utfört med professor Juhlin-Dannfelts kunniga och säkra
hand, alltid välkommet.
Början göres med en översikt av husdjurens och de odlade
växternas härkomst, ett kapitel, lika intresseväckande som i vanliga
historiska översikter förbisett. I korthet behandlas vidare forntiden,
därvid emellertid urval och gruppering blivit något godtyckliga. Att tala
orn Kina och Japan före Egypten och Eufrat-Tigrisområdet
förrycker i viss mån kronologin. Ju avlägsnare länder och tider
författaren behandlar, desto svårare har synbarligen urvalet av fakta
varit; detta visar sig även i avsnittet om medeltiden. En stor mängd
intressanta notiser meddelas på ett kortfattat och lättfattligt sätt,
men man märker stundom svårigheten att bemästra och giva något
sammanhang åt det heterogena stoffet. För Ostasien exempelvis
upptages utrymmet av en översikt över en del politiska händelser på
bekostnad av vad som kunnat meddelas om lantbrukets egenart.
Samtliga europeiska huvudländer och åtskilliga utomeuropeiska passera
revy genom tiderna, därvid de traditionella perioderna forntid,
medeltid, nyare tid, som bilda arbetets tre första avsnitt, för samtliga
länder fasthållits.
Från lantbrukets synpunkt är det fjärde avsnittet, det rationella
jordbrukets period efter franska revolutionen, mest givande. Man kan
därför ej undertrycka den önskan, att författaren hade koncentrerat
sig på denna tid och de länder, som ligga honom närmast. Hans
eminenta sakkunskap/hade utan tvivel kommit bättre till sin rätt
inom en trängre ram, som behandlats självständigt, än i en
kompilation av ett så gigantiskt ämne som ifrågavarande. När lantbrukets
olika sidor och faktorer i varje land skola skildras, händer det att
plan och disposition växla, så att luckor i framställningen ej kunnat
undvikas. Det är naturligen en smaksak huru man vill uppdela ett
ämne som det förevarande, men i ett arbete, som omspänner hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
