Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Herr Rydéns livsintresse - En märklig utställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 483
inträde vid institutet, stänges detta oblidkelig! och utan vidare
ceremonier för den stora grupp av kvinnlig ungdom, som hittills väl
lämnat det största tillskottet till institutets elevkår, nämligen den som
genomgått åttaklassig flickskola och förvärvat s. k.
normalskolekompetens. För flickor med denna kompetens, som önska utbilda sig till
gymnastiklärare eller sjukgymnaster, skulle ingen annan utväg stå
öppen än att först avlägga student- eller folkskollärarexamen. Som
skäl för dessa efter genomgången åttaklassig flickskola särskilt
betungande krav anföres blott, att flickskolan visat sig meddela ett för
ringa mått av kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena för att man
på grundval av dessa skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen vid
institutet. Men man frågar sig, varför icke de sakkunniga, om så
verkligen är förhållandet, sökt andra framkomliga vägar för att
underlätta möjligheterna för dessa flickor att vinna inträde. Man hade
uppenbarligen icke behövt gå längre än till kravet på en
komplettering i de för undervisningen vid institutet grundläggande ämnena, i
vilken komplettering man kunnat stanna vid de kurser i dessa ämnen,
som äro stadgade för folkskollärarexamen.
I stil med denna lilla älskvärdhet mot den åttaklassiga flickskolan
och dess elever står, att de sakkunniga överhuvud icke räknat med
de lärarinnor, som utexaminerats från våra högre lärarinneseminarier.
Även från de sakkunnigas egna utgångspunkter torde intet rimligt
skäl kunna anföras mot att en examen i vissa ämneskombinationer
vid dessa seminarier skulle skänka kompetens för inträde vid
institutet.
Man förfaller säkerligen icke till några verklighetsfrämmande
konstruktioner, om man som förklaring till detta för den åttaklassiga
flickskolan och de högre lärarinneseminarierna ogynnsamma förslag
hänvisar till det sätt, varpå den nu avgångne generalkrigskommissarien
fattar sin skolpolitiska uppgift. De här framdragna detaljerna ur
förslaget till Gymnastiska Centralinstitutets omorganisation ingå såsom
led i ett större skolpolitiskt sammanhang och förtjäna därför ett
mera allmänt intresse. I och för sig utgöra de ett litet utsökt och
belysande prov på den Rydénska skolpolitiken och visa vilka utslag
man har att vänta sig av herr Rydéns livsintresse.
Icke på mycket länge har en tilldragelse inom vår
konstvärld från allmänhetens sida emottagits med så
utomordentligt intresse som den nyligen föranstaltade utställningen av
Ivar Arosenius’ arbeten i Stockholms Konstakademi. Det är en sak
som förjänar att uppmärksammas, särskilt i betraktande därav att
intresset för konst, speciellt konst från vår egen tid, under senare år
knappast är särdeles livligt. Vi ha hunnit tröttna på alla de
riktningar som, utstyrda med mer eller mindre klingande namn och med
program av, trots detaljdivergenserna, dock i stort sett ungefär
likartad beskaffenhet, under årens lopp avlöst varandra på den bildande
konstens fält. Till en början kunde de yngre generationernas
excentriska och nyckfulla experiment med färg och duk åtminstone utlösa
En märklig
utställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
