Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Den akademiska undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 DAGENS FRÅGOR
Ty ingen skall tro, att det kan vara möjligt för en universitetslärare
att så utarbeta sina föreläsningar att de kunna publiceras som
fullmogna vetenskapliga arbeten. Inom ingen vetenskap torde detta vara
möjligt.
Den frågan inställer sig då, om det icke vore god ekonomi att stärka
vårt lands vetenskapliga produktion och höja den akademiska
undervisningens kvalitet genom en inskränkning i föreläsningsformen för
undervisningen. Erfarna universitetsmän skola utan tvivel besvara denna
fråga med ett obetingat jå. Föreläsningen är i stort sett en föråldrad och
otidsenlig form för akademisk undervisning i böckernas och
läskunnighetens tidsålder — om föreläsningarna icke få sådana egenskaper,
att de lämna böckerna bakom sig. Men det kunna föreläsningarna
som regel icke få. Det är av allra största vikt att modernisera den
akademiska undervisningens former och att bereda de akademiska
lärarna ökade möjligheter till vetenskapligt arbete och vetenskaplig
produktion. Detta kan endast ske genom en omläggning av det
akademiska arbetet, vilken sannolikt icke kan begränsas enbart till själva
undervisningsformen utan också måste ta sikte på något slag av
arbetsfördelning.
Vad som ovan blivit sagt kan synas direkt vederläggas av det
förhållandet, att en del professorer hålla flera föreläsningar än statuterna
ålägga dem. Ha vi inte här ett bevis på vilken vikt man i vissa
universitetskretsar ännu i dag tillmäter föreläsningen som akademisk
undervisningsform och är det inte tydligt, att en professor mycket
väl kan få tid över — till flera föreläsningar än statuterna föreskriva
eller till vetenskaplig produktion? Det skall visst icke förnekas, att
dessa extra föreläsningar kunna ha sin betydelse, men stundom kanske
mera för professorerna än för studenterna och mera ur ekonomiska
än ur vetenskapliga synpunkter! Vi stå här inför en — visserligen
i statuterna legitimerad — utväxt på vårt akademiska
undervisningsväsen, som icke är enbart sympatisk. Dessa s. k. kurser, som
huvudsakligen förekomma inom de juridiska fakulteterna men som röjt
vissa tendenser till expansion, äro nämligen i regel belagda med
avgift och ej sällan i realiteten obligatoriska. De beteckna med andra
ord en tvångsbeskattning av studenterna. Även orn de unga
juristämnenas allmänna kunskapsnivå och de juridiska studiernas läggning kan
motivera särskilda åtgärder beträffande undervisningen, så bliva dylika
kurser dock odelat osympatiska i de fall, då de icke bestå i något
annat än en år efter år upprepad uppläsning av ett kompendium, som
i maskinskrift föreligger lätt tillgängligt för samtliga studenter. I
detta fall betyda kurserna helt enkelt ett försök att på studenternas
bekostnad justera myndigheternas beslut om professorslönerna.
Givetvis kan man ej minska de akademiska lärarnas föreläsningsbörda
utan att samtidigt se till att de avsedda ändamålen verkligen uppnås.
De akademiska lärarnas fria ställning innebär helt naturligt stora
frestelser, och det kan väl knappast förnekas, att en och annan fallit
offer för desamma. Undervisningens nuvarande former lägga för
visso icke några överstigliga hinder i vägen för de akademiska lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
