Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ur årets utrikeskrönika. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 UR ÅRETS UTRIKESKRÖNIKA
bland den tyska ungdomen. Ännu kan ej bedömas, vilken
taktik Tyskland ämnar följa som rådsledamot, men
allvarliga slitningar kunna svårligen undvikas, så länge tysk
folkstämning i Versaillesfredens bestämmelser ser ett
konglomerat av oförskylda orättvisor, samtidigt med att
tongivande rådsmakter vidhålla sin invanda officiella uppfattning
av denna fredstraktat som ett slags orubblig europeisk
grundlag. Uttrycket »Locarno-andan» verkar redan som ett
hastigt utnött slagord, och man har på sina håll i pressen
utbytt det mot ett annat, ännu dimmigare. Man ordar
nämligen om »Thoiry-andan», därmed förstående den principiella
benägenhet för ömsesidig do-ut-des-politik, som anses ha fått
sitt första uttryck i Briands och Stresemanns vänskapligt
förtroliga samspråk i den lilla utflyktsorten Thoiry mot slutet
av årets Genévemöte. Mycken hemlighetsfullhet vilar
alltjämt över vad som verkligen förekom under samspråket i
Thoiry. Möjligen företogos där trevande sonderingar om
möjligheten av Rhenlandsockupationens upphörande eller
förkortning mot att Tyskland gåve Frankrike ett finansiellt
handtag med hjälp av sina järnvägsobligationer. I så fall har
denna kombination — vilken för övrigt för sitt
förverkligande förutsätter en fransk-amerikansk uppgörelse i
krigslånefrågan — på sista tiden trätt i bakgrunden. Det enda
man vet är att i Thoiry de båda utrikesministrarna träffade
en informell »överenskommelse om att försöka komma
överens» och att med utgångspunkt därifrån och med Poincarés
goda minne vissa diplomatiska förhandlingar bebådats och
förmodligen i all tysthet pågå. Om deras räckvidd däremot
råder, utanför ett initierat fåtal, fullständig ovisshet. Man vet
blott, att fransk och tysk storindustri äro livligt intresserade
av detta närmande och söka bana väg därför genom
varjehanda »opolitiska» samförståndskombinationer på egen hand.
Det parlamentariska styrelsesättet, i många länder betraktat
som ett slags politiskt axiom, har i andra även under det
gångna året råkat ut för anmärkningsvärda knuffar utöver
dem de närmast föregående åren fört med sig. I flera nya
stater beror denna envisa motvind för den ortodoxa
parlamentarismen på att nationella och sociala motsatser lett till
uppkomsten av ett mycket stort antal parlamentariska små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
