Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En föregångsman inom svensk konsthistoria. Av Axel Gauffin - Georg Nordensvan: Svensk konst och svenska konstnärer i 19:de århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
EN FÖREGÅNGSMAN INOM SVENSK KONSTHISTORIA
Georg Nordensvan. Svensk konst och s venska konstnärer
i 19:de århundradet. I. Från Gustaf III till Karl XV. Alb.
Bonniers förlag. Sthlm 1925. Pris 22: —.
Det är en egenskap, som mer än någon annan förefaller mig
betecknande för Georg Nordensvans Svensk konst i det nittonde
århundradet — den är ung. Ännu med ett tredjedels sekel på nacken
och trots all grundlig omarbetning och alla tillägg är den lika ung
som när dess första upplaga år 1892 kom som den märkligaste av
nyheter på den svenska konstvetenskapens område: en levande bok
om levande konst.
Nyheten låg redan i den omständigheten, att detta var ett
arbete om svensk konst. Förhållandena hos oss ha sedan dess ändrats
i så hög grad, att det ej torde vara ur vägen att erinra om sakläget
när Nordensvans bok kom ut. Han skrev själv i förordet: »Av
Sveriges konstnärer har, så vitt jag vet, ingen varit föremål för en
ingripande skildring — med undantag av Sergel, som behandlats av
Julius Lange i det mästerliga arbetet »Sergel og Thorvaldsen». Karl
Warburg har skrivit en bok om Hedlinger, G. G. Estlander en om
Hippolyte Flandrin. Men ingen har gjort Tessinarna, Ehrenstrahl,
Scholander, Wickenberg eller Egron Lundgren till föremål för en
studie, lika omfattande och sakrik som de båda nämnda verken.
John Böttiger började en gång en skildring av Fogelbergs liv och
konst, men det gedigna arbetet blev aldrig mera än ett fragment. En
och annan kortare levnadsteckning finnes, men denna är endast i
lätt räknade undantagsfall stödd på intim kännedom om såväl
föremålets personlighet som dess konstnärsskap. Forskaren har att börja
om källforskningen från första början».
Och Nordensvan var icke den som drog sig för den möda, som en
dylik forskning innebar. Förteckningen över använda källor verkar
ganska imponerande. Bl. a. var det sammanlagt över 2,000 brev och
handskrifter som stått till Nordensvans förfogande vid avfattandet
av denna första upplaga — vid utarbetandet av den nu utkomna
andra har det författaren tillgängliga materialet ökats med över tusen
brev. Det är utdragen ur dessa brev liksom ur en massa samtida
tidningar och tidskrifter som i väsentlig mån skänka karaktären av
ursprunglighet åt Nordensvans framställning. Det är konstnärens
egna ord och de samtidas vittnesbörd han bygger på — men han
ser på dessa dokument ej blott med aktning utan också med en ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>