Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 dec. 1926 - Arbetslöshetshjälpens möjligheter. Av Fabian von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 DAGENS FRÅGOR
underhåll. Får man på detta sätt medel att avlöna de arbetslösa
med, möter det i allmänhet, som nämnts, ingen svårighet att anvisa
dem en arbetsuppgift, som lämpar sig för deras krafter och
färdigheter och är till nytta för samhället. Vi komma således till det
resultatet, att det närmast är genom stegring av importen — i stället
för som folk vanligen föreställer sig genom exportstegring — som vid ett
visst givet tillfälle de totala arbetsmöjligheterna i landet kunna utökas.
Tilläggas må, att denna import helst bör bestå av just sådana varor
som de arbetslösa ha nytta av.
För det andra kan genom en omläggning av produktionen
efterfrågan av arbetskraft ökas; frågan om denna omläggning — som ej nu
skall närmare diskuteras — kompliceras därav att genom själva
förändringen lätt ny arbetslöshet uppstår.
Den tredje möjligheten att förbättra l ett akut arbetslöshetsläge är
att tvinga övriga medborgare, främst de rika, att minska sin konsumtion;
ett av medlen härför är beskattning. De nyttigheter, som sålunda
överflyttas från de beskattade, kunna användas till avlöning av arbetskraft.
Mycket beror emellertid på hur konsumtionen påverkas av
beskattningen. Ur många — och synnerligen viktiga — synpunkter är det
önskvärt, att dessa personers inköp av ej endast utländska men även
inhemska lyxartiklar nedbringas. Men om uppgiften, som vi
fortfarande antaga, är att genast söka förbättra läget på
arbetsmarknaden i dess helhet, så är detta sista, paradoxalt nog, icke särskilt
lämpligt. Ty om efterfrågan av inhemska lyxvaror avtar hastigt,
kommer till den förutvarande arbetslösheten ny sådan, nämligen bland
lyxindustriernas arbetare.
Om åter, på grund av den beskattning som sker för att skaffa
medel till de arbetslösas avlöning, resp. till arbetslöshetshjälp, de
beskattade medborgarna inskränka sin efterfrågan av sådana för de
arbetslösa nyttiga varor, som bröd, mjölk, fläsk m. m., så uppstår
icke ny arbetslöshet härigenom. Visserligen minska de beskattade
sin efterfrågan, men de arbetslösa, som få förbättrade levnadsvillkor,
öka i stället sm efterfrågan av just dessa varor i motsvarande grad:
genom att landets medborgare dela med sig av sitt bröd tillskapas
alltså nya arbetstillfällen.
Utrymmet medger ej en vidare diskussion. Av det anförda
framgår dock, att det verkligen finnes möjligheter — även om
produktionen ej genast kan ökas — att omedelbart förbättra ett svårt
arbetslöshetsläge ; att dessa möjligheter äro mera begränsade samt mindre
behagliga än man vanligen föreställer sig, är en sak för sig. För
ett land som Sverige, där förhållandena äro relativt stabila, är den
angelägnaste uppgiften å ena sidan att nedbryta skråmässiga hinder
för produktionen och å den andra att främja rörligheten. Verkan
blir en stegrad produktion och minskad arbetslöshet.
P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
