Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En ny Franciskusbiografi. Av Kristofer Benzow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 63
ningen av Franciskus fullföljer författaren med säkerhet och grund-
lig kännedom om den oerhörda litteraturen i detta ämne.
I ett inledningskapitel berör Holm de utomordentligt komplicerade
källproblem Franciskusforskningen haft att brottas med och som in-
timt sammanhänga med de skarpa motsatserna inom franciskaneror-
den. En fråga, som länge stått på dagordningen, gäller det historiska
värdet av det berättelsematerial, som brukar ledas tillbaka till Frans”
biktfader och sekreterare broder Leo — »broder Leo-gruppen» —
och som återspeglar konflikten mellan de ursprungliga franciskanska
idealen och den senare utvecklingen inom orden. Här synes emel-
lertid nu en viss enighet ha uppnåtts, och man erkänner allmänt, att
den legendlitteratur, som vuxit upp ur dessa rötter, är av stort värde
för kännedomen om Franciskus” liv och den franciskanska fromheten.
Rurik Holm har också skickligt utnyttjat detta stoff i sin biografi.
Helt naturligt kan emellertid ingenting ersätta den bild av Frans vi
få genom hans skrifter, i främsta rummet »testamentet», ty här mö-
ter ovedersägligen, hur meningarna om dess tolkning än gå isär, ett
äkta och djupt uttryck för Franciskus” eget religiösa och etiska patos.
På ett levande och medryckande sätt skildrar Rurik Holm den
miljö, i vilken den unge sprätten och krämarsonen från Assisi utveck-
lar sig till Jesu fattige följeslagare. Vi möta i denna utveckling ej
de avgrunder av själanöd, den långa bittra kamp, som föregår en
Augustini omvändelse. Det vilar en helt annan harmonisk prägel
över Franciskus” religiösa genombrott, och det ligger ett solskimmer
över hans väg, även när den tränger sig samman till avgörelsens
trånga port. Det som sker synes komma sakta och stilla ur hans
rika väsens skattkammare, och dock betyder det den mest hänsynslösa
brytning med allt, som binder honom vid världen, den mest fullkom-
liga självuppgivelse. Så får upplevelsen inför krucifixet i S. Damiano
ett drag av inre självklarhet, av omedelbar gripenhet och barnslig
trosglädje, som är vida skild från den våldsamma, lidelsemättade kam-
pen i trädgården i Milano, där Augustinus sprängde sina fjättrar. Reli-
gionspsykologen har måhända större intresse av det senare fallet med
dess rikare känsloskala, men i fromhetslivets historia gives dock knap-
past något mera mänskligt gripande än den unge Franciskus vid skilje-
vägen.
Det var »Jesu fattiga liv» Frans ville efterlikna, och »fattigdomens
ädla skatt> var för honom det högsta jordiska värdet. Men med
detta armodsideal förenar Frans på ett egendomligt sätt aktningen för
och kärleken till arbetet. Även i sitt testamente talar han om arbe-
tets välsignelse och bjuder bröderna att bruka sin flit i ett hederligt
hantverk. Det är egendomligt att se — och Rurik Holm har fint
påvisat detta — hur denne Guds fattige trubadur, mystikern, som ge-
nom den mest intensiva inlevelse i Jesu smärta upplevde stigmatise-
ringens under, poetsjälen, vars djupa samhörighet med naturen var
oupplösligt förenad med hans självförglömmelse, i hela sin gärning
dock visade ett så utpräglat sinne för livets realiteter. »Det var på
ofriden i tiden, ofriden i människornas samliv hans botpredikan tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
