Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1927 - De svenska skogarnas framtid - Den engelska aktsamlingen om världskrigets utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 DAGENS FRÅGOR
Därmed skall dock icke förnekas, att olycksprofeter fortfarande spela
en ganska nyttig roll. Ju mera de göra sig hörda, desto osannolikare
är det, att de bli sannspådda.
Segrarmakterna i världskriget hava,
bl. a. genom den formulering, de gåvo
Versaillestraktatens artikel 231 — om Tysklands skuld till krigets
utbrott som underlag för tysk skadestånds- eller s. k. »reparationsplikt» —
själva främst vållat intensiteten och ihärdigheten i den pågående
internationella polemiken i krigsskuldsfrågan. Faktiskt daterar sig dock
början av denna polemik från världskrigets första dagar, då vita,
blå, röda, orangefärgade o. s. v. officiella aktsamlingar sågo ljuset,
och den intog därefter hela kriget igenom en mycket framskjuten
plats i den på ömse sidor pågående propagandaverksamheten, från
vilken den alltsedan bevarat alltför mycken subjektivitet,
partiskhet och lidelsefullhet i framställningssättet. Revolutionerna i
Ryssland, Österrike-Ungern och Tyskland medförde i dessa stater ett
säll-sport oförbehållsamt öppnande av utrikesministeriernas arkiv, och
därmed började förutsättningar framkomma för vetenskapligt ingående
behandling av hithörande frågor, varvid dock objektiviteten
förklarligt nog ofta haft svårt att göra sig gällande mot de passioner och
fördomar krigsårens slitningar och lidanden framkallat samt
efterkrigsårens orättvisor gjort sitt värsta att vidmakthålla. Det ena stora
publikationsverket framkallade under tiden det andra. Tyskarna ha
härvid gått i spetsen genom offentliggörandet först av de fyra band
krigsutbrottsdokument Karl Kautsky sammanställt, sedan av ej mindre
än 50 volymer ända från 1871 och fram till de skickelsedigra
Sarajevodagarna 1914, där den av Max Montgelas och Walter Schiicking
utgivna Kautsky ska aktsamlingen börjar. Från Frankrike avhöres
ännu intet aktpublicerande av detta slag — den officiella
aktsamlingen om 1870—71 års krig har där ännu ej hunnit längre än till
december 1866 — men en med den stora tyska jämförlig engelsk
aktpublikation har däremot i höstas påbörjats. Initiativet tyckes ha
tagits år 1924 av Ramsay MacDonald, då denne var premier- och
utrikesminister, och det definitiva beslutet fattades i november s. å.
av hans efterträdare Austen Chamberlain efter en offentlig
hänvändelse från två framstående engelska samtidshistorici, tlr Seton-Watson
och sir Sidney Lee.
Den engelska aktsamlingen är avsedd att i 11 volymer behandla
åren 1898—1914, och redigeringsarbetet har anförtrotts åt två i
sam-tidshistorisk forskning så förfarna män som G. P. Gooch och Harold
Temperley. Till en början ha de utsänt verkets ll:e del, som
behandlar tiden från Sarajevomordet till krigsutbrottet och redan
förelåg färdig inom Foreign Office, redigerad av dettas »historiske
rådgivare», mr /. W. Headlam-Morley. l sitt förord förklara de båda
aktade utgivarna sig »tro, att intet viktigt eller väsentligt dokument
i utrikesministeriets arkiv uteslutits och att inga som helst
restriktioner föreskrivits vid de officiella statspapperens publikation». De
Den engelska aktsamlingen
om världskrigets utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
