Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Haag och Genève. Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 ÅKE HAMMARSKJÖLD
i krig såväl som i fred och därigenom, indirekt, att minska
krigsrisken.
Det är för denna tanke namnet Haag alltjämt är sinnebilden.
Det är under sådana förhållanden naturligt att detta namn har
en sympatisk klang för svenska öron, ty det torde nog utan
överdrift kunna påstås att vårt rättsmedvetande är synnerligen
starkt utvecklat. Helt nyligen befann sig i något sammanhang
det svenska ombudet på en internationell konferens tämligen
ensam på en radikal rättsståndpunkts ödsliga skär i ett hav av
kompromissförslag. Hans tidigare bundsförvanter vände honom
ryggen såsom alltför osmidig. Blott en blev honom trogen, och
denne sade: låt oss hålla stånd; ni svenskar ha ett så stadgat
rykte för att vara världens samvete, att er ståndpunkt kanske
segrar trots allt. — Och så gick det.
Vårt anseende i detta avseende är förbundet med namn —
må det vara ett neutralt ögonvittne till intrycket utomlands
till-låtet att konstatera faktum — vilkas bärare inom landet tillhöra
eller tillhört vitt skilda läger, så skilda, att den enes hävdande av
rättsståndpunkten gentemot utlandet gjort honom till föremål
för häftiga attacker från den andres sida, intill dess att den
senare själv kommit att under ansvar stå öga mot öga med
internationella realiteter — då även han blivit en
rättsståndpunktens förkämpe. Det är därför man tryggt torde kunna
hävda, att rättsmedvetandet utgör en del av vår nationella barlast.
Hur som helst — det är den som drar oss mot den idé, vars
sinnebild är namnet Haag. Detta förhållande fann bl. a. ett
uttryck i det officiella arbetet på att förbereda »tillvaratagandet
av Sveriges intressen vid och efter krigets slut», som termen
torde ha lytt. Ifrågavarande arbete utmynnade nämligen i
konventionsutkast, vilka avsågo förverkligandet av en
internationell rättsordning med utgångspunkt i den statsgemenskap, som
— den må sedan vara juridisk eller blott faktisk och i förra
fallet klassificeras inom likgiltigt vilken kategori — skapades
genom 1907 års Haagkonventioner. Den »Ligue d’états», vars
skapande ansågs utgöra en förutsättning för tillkomsten av den
åsyftade internationella rättsordningen, skulle omfatta alla stater
som inbjudits till 1907 års fredskonferens; därjämte skulle det
tillämnade förbundets församlingar vara i sak identiska med de
periodiska Haagkonferenser, som man tänkte sig år 1907. På
dessa punkter överensstämde f. ö. de flesta officiella och enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
